- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
302

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Jordbruk - Nationalinkomst och levnadsstandard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

näringar fingo träda tillbaka i jämförelse därmed, trots att bokföringsföreningar och andra anordningar för ekonomisk kontroll av jordbrukets produktionsresultat icke saknades.

Nationalinkomst och levnadsstandard

Hur allt detta påverkade nationalinkomsten och svenska folkets levnadsstandard kan numera sägas med jämförelsevis stor visshet, på grundval av undersökningar som under en följd av år kommit till stånd vid Stockholms högskolas socialvetenskapliga institut, fastän de endast gälla tiden sedan 1860. Omräknat i fast penningvärde får man då en ökning av nationalinkomsten som fram till 1914 höjde den till ungefär 4.4 gånger utgångsläget, motsvarande per invånare 3.1 gånger 1861 års summa. Industriarbetarnas siffra var visserligen i pengar ungefär densamma, nämligen nästan tredubbling; men om hänsyn tas till penningvärdets ändringar — i den mån detta är möjligt — får man en siffra på ungefär 2 2/3 gånger utgångsläget; mellan 1800-talets mitt och 1939 kan man möjligen räkna med fyrdubbling. Medan jordbruksarbetarna företedde betydligt lägre siffror — varvid visserligen beräkningens grundval är åtskilligt mer osäker — får man även för deras del en avsevärd ökning, ungefär till 2.3 gånger utgångsläget. Det är onekligen påfallande att sålunda icke ens industriarbetarnas standard förefaller ha vuxit starkare än den genomsnittliga nationalinkomsten per invånare, varvid man likväl bör minnas att den senare också kräver avsättning för ett härvid icke avdraget sparande, som till största delen utfördes av andra samhällsklasser än arbetarna. Att jordbruksarbetarnas läge icke förbättrades i samma grad som industriarbetarnas låg däremot nästan i sakens natur, emedan en relativt stillastående näring alltid kommer att avge arbetskraft till växande näringar och löneskillnaden mellan dem t.o.m. har en viss tendens att växa. Å andra sidan visa siffrorna också att icke heller jordbrukets arbetare företedde en oförändrad standard utan fingo förbättringar som icke voro obetydliga och förmodligen betydligt större än under någon föregående ens tillnärmelsevis lika lång period utom 1500-talet. För industriarbetarna har tiden efter det första världskriget betecknats av en ojämförligt mycket starkare ökning än den föregående tiden, vilket i någon mån kommer till synes också genom förhållandet mellan de nu avgivna siffrorna; 1920-talet har förmodligen varit en av de perioder i den svenska arbetarklassens historia då dess inkomstnivå starkast har stigit, alldeles särskilt om man tänker på de sysselsatta arbetarna och bortser från arbetslösheten. Därtill återkommer jag i sista kapitlet. Med en något känslobetonad vändning kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free