- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
304

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Ekonomisk litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mer eller mindre akademiskt håll härstammande ekonomiska litteraturen. Först år 1829 kom en ny svensk lärobok i nationalekonomi, den första efter Berchs redan mer än åttio år gamla. Den var författad av Lars Gabriel Rabenius, som i fyrtiofem år var akademisk lärare i Uppsala och i trettio av dessa år ordinarie professor i ämnet; det förefaller sannolikt att han under denna långa tid blev i tillfälle att sätta prägeln av sin åskådning på många generationer av studenter, särskilt jurister. Visserligen i ojämförligt modernare form blev hans lärobok i ganska hög grad uttryck för samma grundåskådning som hade företrätts av professurens förste innehavare åttio år tidigare. Det var med andra ord en reformerad merkantilism som Rabenius gjorde gällande, visserligen med full kännedom om vad den liberala åskådningen hade uträttat som bidrag till teoriens utveckling men utan större böjelse att acceptera dess praktiska slutsatser. Detsamma gällde två av det äldre svenska 1800-talets främste tänkare i samhällsfrågor, båda liksom Rabenius knutna vid Uppsala. Hans Järta, den äldre av dessa, klandrade skarpt den ”mekaniska och atomistiska” statsuppfattning som misskände statens organiska natur och vände sig därmed emot mycket av den nya, på individualistisk grund fotade ekonomiska åskådningen, visserligen samtidigt med att han utövade hårdhänt kritik av en hel del från den äldre tiden ärvda praktiska ekonomiska åtgärder. Den andre, större tänkaren var Erik Gustaf Geijer, och det är ganska karakteristiskt för enhetligheten i hans åskådning, att några av hans mest utpräglade yttranden på det ekonomiska området hänförde sig till tiden efter hans s.k. avfall till en politiskt liberal åskådning men utan hinder därav vände sig mot åtminstone den ekonomiska populärliberalismen. Geijer uppehöll sig nämligen i starka ordalag vid faran av rikedomens överhandtagande roll som ledstjärna för samhällsarbetet och människornas nedtryckning till blotta verktyg; mot detta ställde han associationsprincipen, som han ville ge giltighet icke blott på det ekonomiska området utan också i fråga om religion och stat. Emellertid kom varken Järta eller Geijer att fördjupa sig i ekonomiska problem, och vad Geijer beträffar fick han en tilltagande respekt för den nya engelska ekonomiska litteraturen, som han under sina senare år tycks ha gjort till föremål för ganska grundliga studier. Samtidigt hade Sveriges andra universitet, Lund, en författare på samhällsområdet som i långt större utsträckning gick in på en mängd konkreta ekonomiska problem, ut ifrån samma allmänna grunduppfattning. Det var Carl Adolf Agardh, naturvetenskapsman, biskop och politiker; och det är betecknande för långvarigheten av den tradition som förenade ekonomien med naturvetenskaperna, att han började sina studier på det förra området i sin egenskap av professor i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free