Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Ekonomisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mer eller mindre akademiskt håll härstammande ekonomiska
litteraturen. Först år 1829 kom en ny svensk lärobok i nationalekonomi, den
första efter Berchs redan mer än åttio år gamla. Den var författad
av Lars Gabriel Rabenius, som i fyrtiofem år var akademisk lärare i
Uppsala och i trettio av dessa år ordinarie professor i ämnet; det
förefaller sannolikt att han under denna långa tid blev i tillfälle att
sätta prägeln av sin åskådning på många generationer av studenter,
särskilt jurister. Visserligen i ojämförligt modernare form blev hans
lärobok i ganska hög grad uttryck för samma grundåskådning som
hade företrätts av professurens förste innehavare åttio år tidigare. Det
var med andra ord en reformerad merkantilism som Rabenius gjorde
gällande, visserligen med full kännedom om vad den liberala
åskådningen hade uträttat som bidrag till teoriens utveckling men utan
större böjelse att acceptera dess praktiska slutsatser.
Detsamma gällde två av det äldre svenska 1800-talets främste
tänkare i samhällsfrågor, båda liksom Rabenius knutna vid Uppsala.
Hans Järta, den äldre av dessa, klandrade skarpt den ”mekaniska och
atomistiska” statsuppfattning som misskände statens organiska natur
och vände sig därmed emot mycket av den nya, på individualistisk
grund fotade ekonomiska åskådningen, visserligen samtidigt med att
han utövade hårdhänt kritik av en hel del från den äldre tiden ärvda
praktiska ekonomiska åtgärder. Den andre, större tänkaren var Erik
Gustaf Geijer, och det är ganska karakteristiskt för enhetligheten i
hans åskådning, att några av hans mest utpräglade yttranden på det
ekonomiska området hänförde sig till tiden efter hans s.k. avfall till
en politiskt liberal åskådning men utan hinder därav vände sig mot
åtminstone den ekonomiska populärliberalismen. Geijer uppehöll sig
nämligen i starka ordalag vid faran av rikedomens överhandtagande
roll som ledstjärna för samhällsarbetet och människornas nedtryckning
till blotta verktyg; mot detta ställde han associationsprincipen, som
han ville ge giltighet icke blott på det ekonomiska området utan
också i fråga om religion och stat.
Emellertid kom varken Järta eller Geijer att fördjupa sig i
ekonomiska problem, och vad Geijer beträffar fick han en tilltagande
respekt för den nya engelska ekonomiska litteraturen, som han under
sina senare år tycks ha gjort till föremål för ganska grundliga studier.
Samtidigt hade Sveriges andra universitet, Lund, en författare på
samhällsområdet som i långt större utsträckning gick in på en mängd
konkreta ekonomiska problem, ut ifrån samma allmänna
grunduppfattning. Det var Carl Adolf Agardh, naturvetenskapsman, biskop och
politiker; och det är betecknande för långvarigheten av den
tradition som förenade ekonomien med naturvetenskaperna, att han
började sina studier på det förra området i sin egenskap av professor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
