Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Ekonomisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
botanik. Under en lång levnad kom han att ge uttryck för sin
allmänna uppfattning på många olika sätt men kanske mest utpräglat i
sitt sista arbete, Försök till en statsekonomisk statistik öfver Sverige,
vars första del utkom år 1852. Arbetet utgör en mycket självständig
framställning av Sveriges hela samhällsliv, med historiska
utgångspunkter och i stor utsträckning historiskt behandlat. Agardh gjorde
där gällande att den ekonomiska vetenskapens föremål ej finge vara
rikedomen utan kraften hos ett folk att bevara sin självständighet.
Något försök till analys av de allmänna ekonomiska sammanhang
som skulle leda upp till en tolkning av verkligheten enligt dessa
synpunkter förekom visserligen icke där — i en särskild, mer än tjugu
år äldre liten skrift hade han försökt sig på en sådan uppgift; men en
obestridligen både mångsidig, originell och utpräglad, subjektiv
åskådning gav hans arbete ett bestående värde, samtidigt med att det
var ägnat att stärka den traditionella grunduppfattningen.
Samtliga dessa författare och ganska många andra hade alltså på
det ena eller andra sättet sin grundval i en konservativ åskådning,
delvis med merkantilistiska rötter, delvis och i ännu högre grad under
inflytande från den tyska naturfilosofien och över huvud taget det
tidigare 1800-talets tyska filosofi. Parallellt därmed löpte emellertid
en serie skrifter som företedde starkare eller svagare anknytning till
liberala åskådningar, fastän det skulle dröja länge innan denna
riktning tog sig uttryck i självständiga svenska arbeten. Litteraturen med
denna orientering bestod länge enbart i översättningar, men det är
betecknande för styrkan i tyskt inflytande under 1800-talets förra del,
att också översättningarna i första rummet hämtades från tyskan,
trots att originalen icke hade något nytt att erbjuda utöver vad de
hade hämtat från den ledande litteraturen, som helt och hållet var
engelsk, och utan att upptaga dess mer djupgående element. Såsom
i förbigående antyddes i slutet av förra kapitlet, hade juristen
Holmbergsson som tillförordnad professor i Uppsala redan vid sekelskiftet
1800 översatt Sartorius’ kortfattade tyska sammanfattning av Adam
Smiths grundläggande verk; tydligen ansågs originalarbetet ställa
alltför stora fordringar på studenternas intresse och fattningsgåva. Också
under den följande tiden fortfor man att översätta tyska och i viss
mån också danska arbeten som stodo under Adam Smiths inflytande.
Omkring halvsekelskiftet bröt emellertid den ekonomiska
liberalismen igenom i den svenska litteraturen; men Tyskland hade nu till en
tid avlösts av Frankrike som föregångsland, och i enlighet därmed
var det den franska formen av den nya åskådningen som — nästan
utan reservation — anammades. Också i detta fall gällde det främst
översättningar. Redan långt förut, under 1800-talets första
kvartssekel, hade några populära skrifter av J. B. Say, den franska liberala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
