Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Ekonomisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socialpolitisk riktning och förblev i det stora hela alltid närmast
ekonomiskt liberal. Han sammanfattade den ekonomiska teorien i ett
— omedelbart före det första världskriget avslutat fastän först efter
dess slut (1918) utgivet — arbete som på svenska fick namnet
Teoretisk socialekonomi. Det var i första rummet påverkat av den
”nyklassiska” riktningens främste teoretiker, schweizaren Léon Walras —
som i verkligheten ej stod långt ifrån den österrikiska riktningen —
fastän detta icke kom till uttryck i framställningen. Arbetet utmärktes
främst av en ovanlig förmåga av formgivning och av förmåga att se
de ekonomiska företeelserna som ett sammanhängande helt. Det
utövade till en tid stort inflytande särskilt i Tyskland, där man
dessförinnan nästan hade saknat tillgång till teoretiskt ekonomiska
arbeten av högre kvalitet. I synnerhet mellan de två världskrigen fick
Cassel också internationellt ett ovanligt vidsträckt rykte som
ekonomisk éxpert, framför allt i fråga om Tysklands krigsskadestånd och
penningväsendets organisation. Redan kort efter sekelskiftet hade
han slutligen i Sverige börjat en regelbunden journalistisk
verksamhet i ekonomiska frågor och fortsatte oavbrutet därmed.
Det sistnämnda bidrog i hög grad till att popularisera de
ekonomiska lärorna i Sverige och innebar på detta område en utpräglad
motsats till äldre tider, då det med rätta hade klagats över hur
mycket mindre fördjupad den offentliga ekonomiska diskussionen hos oss
hade varit än i andra länder, särskilt England. Nu blev förhållandet
det omvända, särskilt sedan också en rad andra svenska ekonomiska
vetenskapsmän hade börjat lämna mer eller mindre regelbundna
bidrag till tidningarna. Å andra sidan förde detta med sig att
ickevetenskapsmän allt mer upphörde med sådana bidrag till den
offentliga diskussionen som flitigt gjordes i äldre tider och som då ofta
tillförde den ett mer mångsidigt erfarenhetsmaterial än rena
vetenskapsmän kunna väntas förfoga över.
Jag inskränker mig till dessa antydningar om den egentliga
vetenskapliga diskussionen på det ekonomiska området i Sverige, därför
att en fördjupad behandling av ämnet skulle tvinga mig utanför detta
arbetes historiska ram. I den mån det gällde bidrag till konkreta
ekonomiska dagsproblem var den senare diskussionens likhet med
äldre tiders långt större än i fråga om den ekonomiska teorien, och
man kan därvid påvisa en mängd paralleller med både 1700-talet
och det tidigare 1800-talet. Men detta berodde knappast någonsin på
direkt inverkan från äldre skrifter; denna lyste tvärtom med sin
nästan fullständiga frånvaro. I motsats till vad fallet har varit i många
andra länder har Sverige i anmärkningsvärd grad saknat
sammanhängande traditioner på det ekonomiska tänkandets och de
ekonomiska åskådningarnas område, och följden har givetvis icke kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
