- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
320

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320 Det stora genombrottet (1815—1914) blem. Verksamhetsformer. Förhållande till staten” (Den svenska arbetarklassens historia. Stockholm 1947) har Jörgen Westerståhl skildrat den svenska fackföreningsrörelsens historia huvudsakligen ur statskunskaplig synvinkel. Som ett komplement till arbetarrörelsens ekonomiska historia är Westerståhls arbete av stor betydelse även ur här aktuella aspekter. I detta sammanhang torde det vara lämpligt att översiktligt behandla den socialpolitiska utvecklingen. Standardverket på detta område är Arthur Montgomerys arbete ”Svensk socialpolitik under 1800-talet” (Andra upplagan. Stockholm 1951). I sin detaljerade framställning understryker Montgomery starkt de ekonomiska faktorernas betydelse för den socialpolitiska utvecklingen. Ogynnsamma ekonomiska förhållanden ledde ofta till bakslag för socialpolitiska strävanden, medan uppgångsperioder togo sig uttryck i ökad aktivitet på området. Den sociala diskussionen hade vid århundradets slut en annan karaktär än vid dess början. Under de första decennierna av 1800-talet betraktades fattigdom och otrygghet inom stora befolkningslager som ett hot mot statens och kommunernas finansiella ställning och eventuellt också som en fara för samhällsordningen. Mot slutet av århundradet hade synpunkter som togo hänsyn till individen börjat göra sig gällande. Utan tvivel var det förbättrade ekonomiska läget, som medgav en frikostigare socialpolitik än tidigare, en bidragande orsak härtill, men Montgomery framhåller också betydelsen av att samhällslager som hade ett direkt intresse på detta område, nu kunde göra sin röst hörd. I och med att den industriella arbetarklassen blev en maktfaktor, vilket den agrara arbetarklassen aldrig var, kunde ”klasskampen” skjutas i förgrunden, och detta gjorde de maktägande samhällsklasserna mer medvetna om de sociala missförhållandena. Arbetarproblemen hade genom industrialismen kommit allmänheten närmare inpå livet. I de stora industricentras slumkvarter fun-nos goda studieobjekt när det gällde sociala missförhållanden. Fattigdom och välstånd hade också tidigare existerat sida vid sida men inte i så påträngande former. Det ligger nära till hands att i orsaksanalysen föra in de humanitära tendenserna och påstå att dessa vunnit i styrka. Montgomery varnar dock för bestämda påståenden härvidlag. Vad som kan te sig som utslag av ökad humanitet kan ha berott på bättre insikter i orsakssammanhangen och större möjligheter att bedöma de sannolika verkningarna av olika socialpolitiska åtgärder. En tillbakablick på de resultat som på det här aktuella området vunnits under seklet ger enligt Montgomery vid handen, att den främsta vinningen bestått i att man frigjort sig från det traditionella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free