Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 Det stora genombrottet (1815—1914)
blem. Verksamhetsformer. Förhållande till staten” (Den svenska
arbetarklassens historia. Stockholm 1947) har Jörgen Westerståhl
skildrat den svenska fackföreningsrörelsens historia huvudsakligen ur
statskunskaplig synvinkel. Som ett komplement till arbetarrörelsens
ekonomiska historia är Westerståhls arbete av stor betydelse även ur
här aktuella aspekter.
I detta sammanhang torde det vara lämpligt att översiktligt
behandla den socialpolitiska utvecklingen. Standardverket på detta
område är Arthur Montgomerys arbete ”Svensk socialpolitik under
1800-talet” (Andra upplagan. Stockholm 1951). I sin detaljerade
framställning understryker Montgomery starkt de ekonomiska
faktorernas betydelse för den socialpolitiska utvecklingen. Ogynnsamma
ekonomiska förhållanden ledde ofta till bakslag för socialpolitiska
strävanden, medan uppgångsperioder togo sig uttryck i ökad aktivitet
på området.
Den sociala diskussionen hade vid århundradets slut en annan
karaktär än vid dess början. Under de första decennierna av
1800-talet betraktades fattigdom och otrygghet inom stora
befolkningslager som ett hot mot statens och kommunernas finansiella ställning
och eventuellt också som en fara för samhällsordningen. Mot slutet
av århundradet hade synpunkter som togo hänsyn till individen börjat
göra sig gällande. Utan tvivel var det förbättrade ekonomiska läget,
som medgav en frikostigare socialpolitik än tidigare, en bidragande
orsak härtill, men Montgomery framhåller också betydelsen av att
samhällslager som hade ett direkt intresse på detta område, nu kunde
göra sin röst hörd. I och med att den industriella arbetarklassen blev
en maktfaktor, vilket den agrara arbetarklassen aldrig var, kunde
”klasskampen” skjutas i förgrunden, och detta gjorde de maktägande
samhällsklasserna mer medvetna om de sociala missförhållandena.
Arbetarproblemen hade genom industrialismen kommit
allmänheten närmare inpå livet. I de stora industricentras slumkvarter
fun-nos goda studieobjekt när det gällde sociala missförhållanden.
Fattigdom och välstånd hade också tidigare existerat sida vid sida
men inte i så påträngande former. Det ligger nära till hands att i
orsaksanalysen föra in de humanitära tendenserna och påstå att
dessa vunnit i styrka. Montgomery varnar dock för bestämda
påståenden härvidlag. Vad som kan te sig som utslag av ökad humanitet
kan ha berott på bättre insikter i orsakssammanhangen och större
möjligheter att bedöma de sannolika verkningarna av olika
socialpolitiska åtgärder.
En tillbakablick på de resultat som på det här aktuella området
vunnits under seklet ger enligt Montgomery vid handen, att den
främsta vinningen bestått i att man frigjort sig från det traditionella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
