- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
321

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Appendix 321 tvångssystemet. De positiva stödåtgärderna hade dock ännu vid sekelskiftet fått ringa omfattning. Avslutningsvis hävdar Montgomery, att de sociala förhållandena ofta påverkats starkare av andra politiska ingrepp än de i egentlig mening socialpolitiska. Med all rätt skulle kunna hävdas t.ex. att stats järnvägarnas tillkomst betytt avsevärt mer på detta område än någon av de socialpolitiska åtgärder Montgomery skildrat i sitt arbete. I arbetet ”Staten och arbetarskyddet 1850—1918. En studie i svensk socialpolitik” (Uppsala 1950) diskuterar Harald Sellberg arbetarskyddsproblemen ur huvudsakligen statskunskapens och sociologiens aspekter. Utvecklingen inom arbetsskyddslagstiftningen har gått från skydd åt minderåriga genom arbetstidsbegränsning till lagstiftning rörande arbete i uppseendeväckande hälsovådliga och farliga yrken. Den principiella stridsfrågan rörde tillkomsten av en statlig kontrollmyndighet. Diskussionen ledde här till inrättandet av en dylik inspektion år 1889. Hilding Nordström har i ”Svensk arbetslöshetspolitik” (Helsingfors 1949) huvudsakligen inskränkt sig till perioden 1914—1945, men söker också i inledningskapitlet ge ett översiktligt historiskt perspektiv på hithörande problem. Som en generell företeelse under det tidiga 1800-talet betecknar Nordström det förhållandet att landsbygdens industriarbetare löpte mindre risk för arbetslöshet än kollegerna i städerna. Landsbygds-företagen sökte under lågkonjunkturer i många fall bereda sina anställda nödhjälpsarbeten i form av reparationer, skogsarbeten o.dyl., då man vid vändande konjunkturer ville vara säker på att ha tillgång till yrkeskunnig arbetskraft. Städernas arbetsgivare däremot kunde lättare fylla ut arbetsstyrkorna och permitterade därför säkerligen sina arbetare i relativt stor utsträckning under dåliga tider. Industrien kunde under det tidiga 1800-talet inte bereda sysselsättningsmöjligheter åt den starkt växande lantbefolkningen. Förhållandena tenderade mot en allvarlig sysselsättningskris. Den hjälp som från statens sida lämnades lantbefolkningen kom i huvudsak den jordägande befolkningen till godo. Indirekt förbättrades förhållandena emellertid också för de tillfälliga daglönarna, vilka under tider av missväxt hade svårt att finna sysselsättning. Någon planmässig arbetslöshetspolitik förekom inte under det tidiga 1800-talet, även om lokala nödhjälpsarbeten anordnades. Arbetslöshetsfrågan var dock föremål för statsmaktens intresse och diskussionen i denna fråga samlades i ett kommittébetänkande 1839. Inom kommittén var man medveten om existensen av ofrivilligt 11 Heckscher

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free