Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
328 Det stora genombrottet (1815—1914)
inledde 1880 och som väckte stor uppmärksamhet. Cassel tog från
första början del i den ekonomiska debatten, varvid han utsattes för
mycket ogrundade beskyllningar för att vara socialist. Heckscher
framhåller, att det faktum att svensk opinion under tiden före det
första världskriget mer och mer blev medveten om de ekonomiska
problemen, framför allt var Cassels förtjänst.
Torsten Gårdlund har i ”Knut Wicksell. Rebell i det nya riket”
(Stockholm 1956) inte bara inskränkt sig till att skildra och
analysera Wicksells insatser som nationalekonom utan tecknar också
hans yttre miljö och behandlar utförligt hans inlägg i t.ex. debatten
om födelsekontrollen.
Enligt Gårdlund ha Wicksells insatser i nationalekonomien visat
sig i sällsynt hög grad kunnat uppbära en fortsatt vetenskaplig
utveckling.
Wicksells bidrag till nationalekonomien hänföra sig framför allt
till pristeorien och penningteorien. På det förra området hade sedan
decennier pågått en principdiskussion när Wicksell på nittiotalet
utgav sina huvudarbeten, och Wicksell blev här mer fullbordare än
nyskapare. Hans nyskapande insatser inriktades på penningteorien,
där han framför allt sökte göra klart vad som bestämmer växlingarna
i den allmänna prisnivån. Wicksell ansåg att på detta område
före-fanns den ”dunkla punkten” i tidigare penningteori. Gårdlund
hävdar att före Wicksell det knappast funnits någon penningteori.
”Klassikernas bidrag framstår vid sidan av hans stora penningbok som
blotta ansatser och från den nya skolan av ekonomer hade på detta
område nästan ingenting av vikt presterats.”
I uppsatsen ”Nymalthusianismens genombrott i Sverige” (Studier
i ekonomi och historia tillägnade Eli F. Heckscher) söker Karin
Kock klargöra varifrån Wicksell fått inspirationen till sina
nymal-thusianska idéer. Den svenska diskussionen hade före Wicksell varit
utomordentligt torftig. Däremot hade debatten på detta område varit
mycket livlig i England, där redan på 1870-talet ”The Malthusian
League” bildats.
Kocks skildring av den ekonomiska och sociala debatten i Sverige
leder till slutsatsen, att Wicksell inte haft mycket att hämta ur den
inhemska och översatta litteraturen. Wicksell torde i stället ha rönt
inflytande från de utländska nymalthusianerna och från den svenska
allmänna kulturdiskussionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
