- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
328

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

328 Det stora genombrottet (1815—1914) inledde 1880 och som väckte stor uppmärksamhet. Cassel tog från första början del i den ekonomiska debatten, varvid han utsattes för mycket ogrundade beskyllningar för att vara socialist. Heckscher framhåller, att det faktum att svensk opinion under tiden före det första världskriget mer och mer blev medveten om de ekonomiska problemen, framför allt var Cassels förtjänst. Torsten Gårdlund har i ”Knut Wicksell. Rebell i det nya riket” (Stockholm 1956) inte bara inskränkt sig till att skildra och analysera Wicksells insatser som nationalekonom utan tecknar också hans yttre miljö och behandlar utförligt hans inlägg i t.ex. debatten om födelsekontrollen. Enligt Gårdlund ha Wicksells insatser i nationalekonomien visat sig i sällsynt hög grad kunnat uppbära en fortsatt vetenskaplig utveckling. Wicksells bidrag till nationalekonomien hänföra sig framför allt till pristeorien och penningteorien. På det förra området hade sedan decennier pågått en principdiskussion när Wicksell på nittiotalet utgav sina huvudarbeten, och Wicksell blev här mer fullbordare än nyskapare. Hans nyskapande insatser inriktades på penningteorien, där han framför allt sökte göra klart vad som bestämmer växlingarna i den allmänna prisnivån. Wicksell ansåg att på detta område före-fanns den ”dunkla punkten” i tidigare penningteori. Gårdlund hävdar att före Wicksell det knappast funnits någon penningteori. ”Klassikernas bidrag framstår vid sidan av hans stora penningbok som blotta ansatser och från den nya skolan av ekonomer hade på detta område nästan ingenting av vikt presterats.” I uppsatsen ”Nymalthusianismens genombrott i Sverige” (Studier i ekonomi och historia tillägnade Eli F. Heckscher) söker Karin Kock klargöra varifrån Wicksell fått inspirationen till sina nymal-thusianska idéer. Den svenska diskussionen hade före Wicksell varit utomordentligt torftig. Däremot hade debatten på detta område varit mycket livlig i England, där redan på 1870-talet ”The Malthusian League” bildats. Kocks skildring av den ekonomiska och sociala debatten i Sverige leder till slutsatsen, att Wicksell inte haft mycket att hämta ur den inhemska och översatta litteraturen. Wicksell torde i stället ha rönt inflytande från de utländska nymalthusianerna och från den svenska allmänna kulturdiskussionen. * Den ekonomisk-historiska forskningen har beträffande 1800-talet inte hunnit avsevärt längre än när ”Svenskt arbete och liv” utkom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free