- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
327

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Appendix 327 i England, förekomsten av disharmoniska tendenser i den ekonomiska utvecklingen. Bland personer, vilka tagit starkt intryck av Bastiat, nämner Heck-scher bl.a. finansministern J. A. Gripenstedt och även Nationalekonomiska Föreningens mångårige ordförande C. F. Wæm. En ledande medlem av föreningen var J. W. Amberg, vilken framför allt sysselsatte sig med faror, han ansåg hota i socialismen. Dylika faror upptäckte han t.ex. i jordbrukarnas strävanden för statsbidrag till jordförbättringar. Tullfrågor debatterades intensivt inom föreningen. Bland de mer framträdande debattörerna märkes J. H. Palme. Inteckningsbankens grundare, vilkens åsikter i dessa frågor knappast skilde sig från dem som framfördes av frihandelns mest framstående försvarare, Hans Forssell. Protektionismen fick ingen försvarare inom Nationalekonomiska Föreningen förrän i mitten på 1880-talet. Heckscher nämner här greve E. J. Sparre, landshövding i Älvsborgs län. Sparre förfäktade ett solidariskt tullsystem i enlighet med Bismarcks teorier, d.v.s. ett system, vilket tänktes ge varje näringsgren en rättvis kompensation för de fördelar andra näringsgrenar kunde tänkas komma i åtnjutande av genom tullhöjningar. Efter 1888 förlorade tullfrågan sin aktualitet och därmed hade en betydelsefull period i Nationalekonomiska Föreningens historia gått till ända. Från det första sammanträde föreningen avhöll hade socialpolitiska problem diskuterats. Den tyska sociallagstiftningen hade en entusiastisk förespråkare i J. A. Leffler medan en motsatt ståndpunkt intogs av Hans Forssell. Under 1880-talet förlorade Nationalekonomiska Föreningen alltmer av sin franska orientering, vilken ersattes med en lika stark tysk. Över huvud framhåller Heckscher det starka tyska inflytandet i Oscar H:s Sverige. De professionella ekonomerna bidrogo i ytterst ringa grad till den offentliga debatten. Detta påstående äger i särskilt hög grad giltighet före bildandet av Nationalekonomiska Föreningen 1877. Är 1878 hade David Davidson framlagt sin skrift om kapitalbildningens teori, och det skulle dröja ytterligare femton år innan Knut Wick-sells bidrag till den ekonomiska teorien började utkomma. Gustav Cassel publicerade sina arbeten först omkring sekelskiftet. Fackekonomernas arbeten blevo inte kända i vidare kretsar i Sverige. Varken Wicksell eller Davidson togo i någon större utsträckning del i debatterna utanför den akademiska världen. Ett undantag förefinnes dock, nämligen den diskussion om nymalthusianismen som Wicksell

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free