Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Händelseförlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Händelseförlopp 333
med den nya jordbrukspolitiken, sedan med hjälpåtgärderna på andra
områden försvann en stor del av friheten i utrikeshandeln, vartill den
ännu starkare tendensen i denna riktning utomlands i hög grad
bidrog; och man började också hos oss tillerkänna vad som fick
namnet planhushållning en roll som saknade alla tidigare förebilder i
Sverige. Delvis var detta ett led i en ekonomisk politik som icke
skulle inskränka sig till att hjälpa de av depressionen träffade
näringarna och grupperna i deras svåra läge, utan som hade till
uppgift att direkt bekämpa själva det svåra läget, depressionen, framför
allt genom att öka mängden av betalningsmedel i omlopp och
därmed den i pengar uttryckta köpkraften.
Om verkningarna av denna politik och över huvud taget frukterna
av den nya ordningen gå meningarna fortfarande isär, och för egen
del skall jag nöja mig med att här endast ge uttryck åt min
uppfattning att deras förmåga att motverka depressionen förefaller mig
ha varit obetydlig och att det omslag som började göra sig gällande
redan före 1933 samt än mer under detta år hade internationella
orsaker, liksom det i huvudsak förlöpte parallellt med förhållandena
i andra länder. Men som redan delvis har antytts, hyllade många
och däribland de politiskt bestämmande en motsatt uppfattning.
Den politik som hade börjat under själva depressionen undergick
ingen djupgående ändring under den följande tiden före det nya
krigsutbrottet, trots att Sverige då fick vad som måste betecknas som
en utpräglad högkonjunktur. Samtidigt måste det emellertid
understrykas, att mycket få länder bevarade lika mycket av ett fritt
näringsliv i 1800-talets mening som fallet var med Sverige.
I detta läge mötte Sverige det nya världskrig som utbröt i
september 1939 och som på grund av sakens natur i hög grad måste ha
skärpt bundenheten utåt och inåt i det ekonomiska livet, särskilt
efter att krigshändelserna i vår omedelbara närhet från och med
april 1940 avspärrade Sverige i en grad som alldeles saknade
motstycke under det förra kriget. Efter att tendenserna till autarki eller
inhemsk självförsörjning, minskning i både import och export, redan
under 1930-talet hade fått ökad betydelse för vårt land, kanske främst
på grund av andra länders åtgöranden, blevo de nu ett nödtvång,
som ej kunde bli föremål för delade meningar så länge
avspärrningen varade.
I allt detta var det tydligen yttre, närmast allmänna politiska
företeelser som gåvo utslaget. Men vid sidan av dem försiggick det också
djupgående ändringar i samhällslivet, som så långt ifrån voro
verkningar av politiska orsaker att politiken tvärtom förgäves sökte
övervinna dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
