Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Befolkningsutveckling och jordbrukskris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914)
Befolkningsutveckling och jordbrukskris
Ojämförligt viktigast var därvid nedgången i födelsetalet och
tendensen till befolkningsstagnation. Sverige kom längre i denna
riktning än något annat land, fastän tätt följt av Norge och England.
Vår främste statistiker, Gustav Sundbärg, har beräknat att den
äktenskapliga fruktsamheten i Sverige höll sig uppe på oförändrad nivå
fram emot 1880-talets slut men att intet år därefter var i höjd med
den äldre tiden. Likväl var förkrigstidens nedgång en obetydlighet
av vad som därefter skulle bli fallet. Medan antalet födda per 1 000
invånare ännu under det nya århundradets första femårsperiod,
1901/05, för Sveriges del stod på 26.12, vilket då var det lägsta
fem-årsmedeltal som hade förekommit hos oss, så utgjorde motsvarande
siffra för 1931/35 föga mer än hälften därav, nämligen endast 14. i o.
En sådan förskjutning saknade alla äldre motsvarigheter. De därefter
följande åren höjde visserligen siffran något, men förmodligen enbart
som verkan av högkonjunkturen, icke som uttryck för något varaktigt
omslag. Som följd härav blev den lägsta åldersgruppen i Sverige
relativt mindre än i något annat land, och den högsta åldersgruppen
blev samtidigt ovanligt stor, fastän det fanns länder där dess relativa
storlek var ännu mer utpräglad. Tills vidare blevo alltså å andra
sidan de produktiva åldrarna proportionsvis ovanligt stora. Detta
bidrog att öka den svenska produktionens storlek i förhållande till
totalfolkmängden men skapade också vissa svårigheter för att bereda
alla plats i det produktiva arbetet. Denna åldersfördelning, som
samtidigt ökade andelen i folkmängden för de åldersklasser varifrån
folkökningen huvudsakligen härstammade, höll antalet födda högre
än fallet skulle ha varit vid en mer normal åldersfördelning; och
under den senare förutsättningen skulle Sverige redan ha haft en
avtagande folkmängd.
Jordbrukskrisen var främst en verkan av befolkningsstagnationen i
förening med två andra faktorer, nämligen dels höjningen i
levnadsstandarden och dels jordbrukets ökade effektivitet. Ty i samma mån
som levnadsstandarden höjes över den punkt där man rikligt kan äta
sig mätt, kastar sig efterfrågan över på andra varor än livsmedel, och
då upphör ökningen i individens efterfrågan på dessa, för att
småningom direkt sjunka i fråga om de grövre bland dem; för brödsädens
vidkommande hade det senare före det nu pågående kriget blivit
fallet i Sverige. När då samtidigt själva antalet individer icke växte i
förhållande till den starka ökning som jordbrukets produktionsresultat
undergick, så måste det uppstå ett överskott på livsmedel. Att
använda detta överskott i stället för tidigare importerade livsmedel blev
snart uteslutet till följd av att Sverige blev så gott som självförsör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
