- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
334

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Befolkningsutveckling och jordbrukskris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) Befolkningsutveckling och jordbrukskris Ojämförligt viktigast var därvid nedgången i födelsetalet och tendensen till befolkningsstagnation. Sverige kom längre i denna riktning än något annat land, fastän tätt följt av Norge och England. Vår främste statistiker, Gustav Sundbärg, har beräknat att den äktenskapliga fruktsamheten i Sverige höll sig uppe på oförändrad nivå fram emot 1880-talets slut men att intet år därefter var i höjd med den äldre tiden. Likväl var förkrigstidens nedgång en obetydlighet av vad som därefter skulle bli fallet. Medan antalet födda per 1 000 invånare ännu under det nya århundradets första femårsperiod, 1901/05, för Sveriges del stod på 26.12, vilket då var det lägsta fem-årsmedeltal som hade förekommit hos oss, så utgjorde motsvarande siffra för 1931/35 föga mer än hälften därav, nämligen endast 14. i o. En sådan förskjutning saknade alla äldre motsvarigheter. De därefter följande åren höjde visserligen siffran något, men förmodligen enbart som verkan av högkonjunkturen, icke som uttryck för något varaktigt omslag. Som följd härav blev den lägsta åldersgruppen i Sverige relativt mindre än i något annat land, och den högsta åldersgruppen blev samtidigt ovanligt stor, fastän det fanns länder där dess relativa storlek var ännu mer utpräglad. Tills vidare blevo alltså å andra sidan de produktiva åldrarna proportionsvis ovanligt stora. Detta bidrog att öka den svenska produktionens storlek i förhållande till totalfolkmängden men skapade också vissa svårigheter för att bereda alla plats i det produktiva arbetet. Denna åldersfördelning, som samtidigt ökade andelen i folkmängden för de åldersklasser varifrån folkökningen huvudsakligen härstammade, höll antalet födda högre än fallet skulle ha varit vid en mer normal åldersfördelning; och under den senare förutsättningen skulle Sverige redan ha haft en avtagande folkmängd. Jordbrukskrisen var främst en verkan av befolkningsstagnationen i förening med två andra faktorer, nämligen dels höjningen i levnadsstandarden och dels jordbrukets ökade effektivitet. Ty i samma mån som levnadsstandarden höjes över den punkt där man rikligt kan äta sig mätt, kastar sig efterfrågan över på andra varor än livsmedel, och då upphör ökningen i individens efterfrågan på dessa, för att småningom direkt sjunka i fråga om de grövre bland dem; för brödsädens vidkommande hade det senare före det nu pågående kriget blivit fallet i Sverige. När då samtidigt själva antalet individer icke växte i förhållande till den starka ökning som jordbrukets produktionsresultat undergick, så måste det uppstå ett överskott på livsmedel. Att använda detta överskott i stället för tidigare importerade livsmedel blev snart uteslutet till följd av att Sverige blev så gott som självförsör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free