- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
336

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Industriens utveckling och roll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) Industriens utveckling och roll Från andra sidan sett innebär detta att industrialiseringen och ännu mer kommersialiseringen, övergången till ökad betydelse för industri, handel och samfärdsel, fortgick utan uppehåll. Man får ett inexakt uttryck för denna tendens genom att se på stadsbefolkningens absoluta och relativa ökning, så till vida som fortfarande en stor del av Sveriges industri låg på landsbygden. Urbaniseringen, stadsbebyggelsens utbredning, var emellertid i sig själv mycket stark och har intresse redan som fristående företeelse. Sedan 1900 växte stadsbefolkningen sålunda med 1 Vi million människor, också när municipal-samhällen och dylika lämnas å sido, men med nära 1 700 000 när dessa senare — som mycket rimligare är — inräknas i stadsbefolkningen. I andel av totalbefolkningen var stadsbefolkningen ännu 1900 endast 21 Vz %, men hade i början av 1940 vuxit till 37 % frånsett och 44 % inberäknat municipalsamhällena. Stadsbefolkningen blev med andra ord mer än fördubblad i relativ betydelse, vilket i själva verket belyser hur sen dess utveckling har varit i Sverige. Det var framför allt dels stations- och dels förstadssamhällena som till-kommo eller tillväxte under denna tid. Icke mindre än 22 nya samhällen fingo stadsrättigheter efter 1900; och ett icke mycket mindre antal likartade samhällen men utan rättslig ställning som städer hade ytterligare tillkommit. Under tiden efter det första världskriget hade industrien två stora svårigheter att övervinna. Den ena bestod i själva depressionen, prisfallet på industriprodukter, och den andra låg i den 1920 införda åtta-timmars-dagen. Den senare framtvang ej blott stora omläggningar utan höjde också i mycket hög grad timförtjänsten för industriarbetarna och gick rent av tillsammans med stark höjning av arbetarnas dagsförtjänst, ersättningen för den samtidigt förkortade arbetsdagen. Tendensen skärptes ytterligare under resten av 1920-talet, genom ett prisfall som ökade arbetarnas löner icke blott i förhållande till deras levnadskostnader utan i ännu högre grad i förhållande till industriprodukternas priser. I jämförelse med löne-höjden 1913 hade nivån relativt till industrivarornas priser stigit med 41 % t.o.m. år 1924 och med icke mindre än 71 % t.o.m. år 1929. Sedan försöken att uppnå högre tullskydd hade strandat, bestod industriledningarnas sätt att möta detta läge i en omläggning, som har brukat uttryckas med det föga träffande ordet rationalisering. Vad som närmare bestämt inträffade var främst två viktiga förändringar. Den ena bestod i en allmänt ökad mekanisering, dvs. ökad användning av maskinkraft i förhållande till direkt mänsklig arbetskraft; de höga arbetslönerna i förening med ganska låga räntor voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free