- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
337

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Industriens utveckling och roll - Handel och samfärdsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Handel och samfärdsel 337 drivkrafter till denna utveckling. Den andra förändringen, som nära sammanhängde med den förra, var ökad användning av elektrisk kraft; det var under denna tid som Sveriges industri till större delen kom att elektrifieras. Delvis framdrev den förkortade arbetstiden direkt — icke blott indirekt genom lönestegringen — denna utveckling, i det att driften då under alla förhållanden måste omläggas och en förbättrad organisation därigenom lättare kunde bana sig väg. På detta sätt kom den svenska industrien upp i en ovanligt hög effektivitet, som också tog sig uttryck i en mycket stark ökning av dess produktresultat. Medan produktmängden år 1921, då depressionen hade nått botten, beräknades ha sjunkit med icke mindre än en fjärdedel i förhållande till läget omedelbart före det första världskriget (betecknat med siffran 75, mot 100 för 1913), så nådde den år 1924, trots åtta-timmars-dagen, högre än förkrigsläget och steg sedan oavbrutet fram till den nya depressionen 1929/30, då den angavs med siffran 150, sålunda en och en halv gång förkrigslägets, för att slutligen år 1938, omedelbart före det nya krigsutbrottet, ha nått upp till 236, två och en tredjedels gånger beloppet för år 1913. Å andra sidan ligger det nästan i sakens natur att denna utveckling icke kan ha gått tillsammans med en lika stark ökning i industribefolkningen, ty utvecklingens innebörd var ju delvis en strängare hushållning med den numera dyrare arbetskraften; och därtill kommo också förändringar i proportionen mellan olika industrier, som likaledes ledde till minskat relativt behov av industriell arbetskraft. Det visar sig att industribefolkningens tillväxt var absolut taget starkast under årtiondet närmast före sekelskiftet, ävensom obetydligt svagare fram till 1910. Därefter visade varje årtionde väsentligt mindre tillväxt; mellan folkräkningarna 1920 och 1930 var ökningen absolut taget ganska liten och i förhållande till totalbefolkningen nästan ingen. Den partiella folkräkningen 1936 angav visserligen ånyo en ganska avsevärd stegring, men i detta fall sannolikt främst på grund av högkonjunkturen. I fråga om att sysselsätta mer folk hade den svenska industrialiseringen då sannolikt i det stora hela avslutats, så som var fallet också i fråga om flertalet andra, äldre industriländer. Handel och samfärdsel Det har emellertid redan i förbigående antytts att förvandlingen under tiden efter 1914 ur vissa synpunkter i större utsträckning var en kommersialisering än en industrialisering. Handel och samfärdsel växte med andra ord, från en sida sett, i betydelse ej blott i jämförelse med jordbruket utan också i jämförelse med industrien. Detta gjorde sig gällande redan inom industriföretagen själva. Den friståen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free