Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Upplösningen av 1800-talets hushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
348 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914)
sträckning påverkats av krigsförhållandena och de ekonomiska
rubbningar, framför allt inom penningväsendet, som de framkallade. Mar
kan visserligen ingalunda påstå att en betryggande
avskrivningspoli-tik och en systematisk kostnadsanalys var någonting okänt i våri
land före första världskriget. Tvärtom är det lätt att visa på företag
eller företagsgrupper där man hade avancerat långt på detta
område, och allting talade för att det pioniärarbete som här utförde;
skulle komma att vinna efterföljd. Men denna utveckling
påskyndades dock i hög grad av krigsförhållandena och deras
återverkningar, och man kan också konstatera att det först var i sambanc
härmed som den företagsekonomiska forskningen på allvar bröi
igenom i vårt land.
I stort sett kan man emellertid våga det påståendet att
förändringarna ha varit mindre framträdande ifråga om produktionen ocl
dess finansiella aspekter än beträffande fördelningen av
produktionsresultatet. I detta sammanhang kan man, både hos oss och i utlandet
iaktta en markerad tillväxt i den offentliga hushållningens
omfattning, jämfört med den privata. Statsbudgeten tar numera i ansprål
en betydligt större del av nationalinkomsten än före 1914, och äver
kommunernas finansiella aktivitet har i hög grad expanderat. Det hai
ställts ständigt växande ekonomiska krav på det allmänna. Undei
vissa perioder, speciellt under och efter andra världskriget, ha
för-svarsutgifterna tagit i anspråk så betydande belopp att de inneburil
ett starkt tryck på statsfinanserna. Men den viktigaste förskjutninger
ligger dock på ett annat område — socialpolitiken. När kriget bröt
ut 1914, hade vi inte mycket av modern socialpolitik i vårt land.
Bortsett från vissa ingrepp på arbetarskyddets område samt en
relativt restriktiv fattigvård, hade vi gjort våra väsentligaste insatser inom
sjukvården även om man ännu var mycket långt ifrån att ha gjort
effektiv sjukvård praktiskt tillgänglig för hela folket, och knappas!
ens tänkt sig en sådan målsättning. Folkpensioneringens införande
1913 hade onekligen en avsevärd principiell betydelse, men
ekonomiskt sett skulle den ha kommit att spela en alldeles underordnac
roll, om den i fortsättningen hade genomförts enligt 1913 ån
intentioner.
Det ligger nära till hands att sätta den socialpolitiska expansioner
i direkt samband med de politiska maktförskjutningarna inom
samhället, speciellt socialdemokratiens frammarsch. Ingen kan förneka
att det ligger en del i det resonemanget, men det är lätt att i detta
sammanhang förbise det faktum att det samtidigt försiggick er
radikal nyorientering också inom andra samhällsgruppers sociala
åskådning. Det är exempelvis intressant att jämföra den attityd som
olika partier intogo till arbetslöshetsfrågan, när den aktualiserades i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
