- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
348

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Upplösningen av 1800-talets hushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

348 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) sträckning påverkats av krigsförhållandena och de ekonomiska rubbningar, framför allt inom penningväsendet, som de framkallade. Mar kan visserligen ingalunda påstå att en betryggande avskrivningspoli-tik och en systematisk kostnadsanalys var någonting okänt i våri land före första världskriget. Tvärtom är det lätt att visa på företag eller företagsgrupper där man hade avancerat långt på detta område, och allting talade för att det pioniärarbete som här utförde; skulle komma att vinna efterföljd. Men denna utveckling påskyndades dock i hög grad av krigsförhållandena och deras återverkningar, och man kan också konstatera att det först var i sambanc härmed som den företagsekonomiska forskningen på allvar bröi igenom i vårt land. I stort sett kan man emellertid våga det påståendet att förändringarna ha varit mindre framträdande ifråga om produktionen ocl dess finansiella aspekter än beträffande fördelningen av produktionsresultatet. I detta sammanhang kan man, både hos oss och i utlandet iaktta en markerad tillväxt i den offentliga hushållningens omfattning, jämfört med den privata. Statsbudgeten tar numera i ansprål en betydligt större del av nationalinkomsten än före 1914, och äver kommunernas finansiella aktivitet har i hög grad expanderat. Det hai ställts ständigt växande ekonomiska krav på det allmänna. Undei vissa perioder, speciellt under och efter andra världskriget, ha för-svarsutgifterna tagit i anspråk så betydande belopp att de inneburil ett starkt tryck på statsfinanserna. Men den viktigaste förskjutninger ligger dock på ett annat område — socialpolitiken. När kriget bröt ut 1914, hade vi inte mycket av modern socialpolitik i vårt land. Bortsett från vissa ingrepp på arbetarskyddets område samt en relativt restriktiv fattigvård, hade vi gjort våra väsentligaste insatser inom sjukvården även om man ännu var mycket långt ifrån att ha gjort effektiv sjukvård praktiskt tillgänglig för hela folket, och knappas! ens tänkt sig en sådan målsättning. Folkpensioneringens införande 1913 hade onekligen en avsevärd principiell betydelse, men ekonomiskt sett skulle den ha kommit att spela en alldeles underordnac roll, om den i fortsättningen hade genomförts enligt 1913 ån intentioner. Det ligger nära till hands att sätta den socialpolitiska expansioner i direkt samband med de politiska maktförskjutningarna inom samhället, speciellt socialdemokratiens frammarsch. Ingen kan förneka att det ligger en del i det resonemanget, men det är lätt att i detta sammanhang förbise det faktum att det samtidigt försiggick er radikal nyorientering också inom andra samhällsgruppers sociala åskådning. Det är exempelvis intressant att jämföra den attityd som olika partier intogo till arbetslöshetsfrågan, när den aktualiserades i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free