- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
349

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Upplösningen av 1800-talets hushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Appendix 349 början av 1920-talet på ett våldsammare sätt än på länge, och den allmänna inställningen 25 år senare. I början av 1920-talet var också många socialdemokrater beredda att acceptera en omfattande arbetslöshet, därför att den betraktades som ett ofrånkomligt inslag i den deflation som skulle möjliggöra en återgång till guldmyntfoten enligt 1914 års paritet. Även på socialdemokratiskt håll var man således i viss mån villig att erkänna penningpolitikens primat. Efter andra världskriget var situationen en annan. Inget parti var längre redo att acceptera en omfattande arbetslöshet. Alla voro ense om att åtgärder för att trygga den ”fulla sysselsättningen” var ett första rangens intresse för den ekonomiska politiken. Även om man drog sig för att göra en officiell deklaration i den riktningen, gav man i praktiken den fulla sysselsättningen försteget framför penningpolitiken. Men det är dock uppenbart att förskjutningen i de politiska maktförhållandena också spelade en stor roll vid nyorienteringen av den ekonomiska politiken. Detta blir särskilt framträdande om man riktar uppmärksamheten på en annan punkt, som delvis var en nödvändig förutsättning för den socialpolitiska expansionen: den starka skärpningen av den progressiva beskattningen. Det är klart att också andra meningsriktningar än socialdemokratien måste vara beredda att acceptera en ökad skattebörda, om de växande sympatierna för en mera liberal socialpolitik överhuvud skulle kunna leda till praktiska åtgärder. Men de skattereformer som vidtogos under socialdemokratisk ledning gingo i vissa avseenden längre än vad som krävdes för att realisera de socialpolitiska målen. Det höga skattetrycket, ”utjämningen av inkomstnivån”, blev inte bara ett medel utan ett mål i och för sig, och det innefattade åtgärder, exempelvis den löpande förmögenhetsskatten och kvarlåtenskapsskatten, som hade relativt ringa finansiell betydelse men verkade direkt konfiskatoriskt på för-mögenhetsinnehav. Å andra sidan sköts den indirekta beskattningen, frånsett beskattningen av tobak och alkohol, mera i bakgrunden. Vid dessa avgöranden spelade den socialdemokratiska maktexpansionen en avgörande roll. Det är svårt att säga vilka ekonomiska och finansiella konsekvenser detta genombrott skulle ha fått, om inte de båda världskrigen hade kommit emellan. Sannolikheten talar emellertid för att konsekvenserna i så fall skulle ha blivit mindre vittgående. De båda världskrigen inneburo ju nämligen kraftiga framstötar i riktning mot statssocialism och planhushållning. Under det första världskriget visade sig statsmakten visserligen ännu i rätt hög grad ur stånd att på ett tillfredsställande sätt fylla de uppgifter som kraven på statlig dirigering ställde. Under det andra världskriget däremot, då man kunde profitera av det tidigare krigets erfaren-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free