- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
350

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Upplösningen av 1800-talets hushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) heter och misslyckanden, blev resultatet betydligt bättre. Detta ökade tillförsikten bland dem som rekommenderade statliga ingrepp på det ekonomiska området och minskade obenägenheten för åtgärder som kunde tänkas få ett ogynnsamt inflytande på det privata näringslivet. Man torde därför ha anledning tro att de mer eller mindre socialdemokratiskt färgade ingreppen inom det ekonomiska livet skulle ha blivit avgjort mindre omfattande om inte de båda världskrigen hade kommit emellan. Däremot förefaller det alldeles givet att ett socialdemokratiskt genombrott under alla omständigheter skulle ha kommit till stånd. De sociala förhållandena utvecklade sig under en stor del av perioden i en riktning som måste innebära en förstärkning av socialdemokratiens ställning inom riksdagen, och de konstitutionella reformer, som påskyndades av krisförhållandena under och efter första världskriget, hade i varje fall nog inte länge låtit vänta på sig. Det är knappast möjligt att ge någon exakt statistisk bild av de sociala förskjutningar som utgjorde en förutsättning för den ändrade maktfördelningen inom riksdagen. Vad som i alla händelser är påtagligt är att de krafter som står socialdemokratien nära ha undergått en stark organisatorisk utveckling under de senaste fyra årtiondena. Vid slutet av 1955 omfattade LO 1 384 000 medlemmar. 1913 var siffran inte mer än 97 000. Vid den tiden gjorde sig visserligen de förlamande efterverkningarna av storstrejken ännu gällande, men även vid den tidigare toppunkten 1907 hade antalet anslutna inte utgjort mer än 186 000. Redan vid slutet av första världskriget hade man överskridit denna tidigare rekordsiffra, och vid slutet av 1939 hade man nått upp till 961 000. Under senare år har LO vuxit relativt långsamt. De kretsar som fackföreningarna vända sig till äro redan ganska genomorganiserade. Organisationen av tjänstemannagrupperna fortgår däremot alltjämt i relativt snabbare takt. Den största organisationen på detta område — TCO — omfattade 1955 338 000 medlemmar. Vid första världskrigets utbrott var tjänstemannakåren ännu i huvudsak oorganiserad. Det var först under 1930-talet som en avgörande vändning inträdde på den punkten. Jordbrukets omfattande föreningsrörelse har också sitt upphov under mellankrigstiden, närmare bestämt under 1930-talet. Överhuvud har det svenska samhället organiserats på ett vis som står i skarp motsättning till förhållandena före 1913. Sannolikheten talar för att situationen, vad beträffar LO och TCO, skulle ha blivit ungefär densamma, även om den internationella utvecklingen sedan 1913 hade fortgått utan krigiska störningar. Däremot är det ovisst hur det i så fall skulle ha gått med jordbrukets organisation. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free