Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nu äro vi framme», säger prästen genom
dörren och hjälper ut sin hustru. De äro bägge
iförda gamla underliga tjocka kläder, som icke
taga sig något ut. Det är väl bara några
ytterplagg, som de lånat för resan, de ha sina
dyrbara kläder under. Fruns hatt får en stöt och
far ner i nacken, och ett blekt ansikte med stora
ögon vändes rakt mot männen. Medhjälparen
Levion vadar ut och bär henne i land; prästen
reder sig själv.
»Mitt namn är Rolandsen, telegrafist», säger
den store Rolandsen och stiger fram. Han var
ganska berusad, och blicken var stel, men som
han var en man med mycken hyfsning, var han
ganska säker i sitt uppträdande. Å, den tusan
till Rolandsen, ingen hade sett honom slå slint,
när det gällde att uppträda bland fint folk och
komma med de fina uttryckssätt, som då
fordrades.
»Om jag nu kunde», fortfor han, vänd till
prästen, »så skulle jag presentera oss alla för er.
Jag tror, att de två där äro prästens
medhjälpare. Dessa två äro edra drängar. Detta är
Ferdinand.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
