Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
När det var så vackert väder om dagarna, var
det mycket folk i kyrkan om söndagarna, det
vimlade av människor till lands och vatten,
däribland var det fiskare från Bergen och
Haugesund, som lågo med sina båtar längs bergen och
torkade klippfisk. De kommo igen år efter år
och stannade på sina gamla platser. I kyrkan
infunno de sig i full stass, i kulörta silkesskjortor
och med klockkedjor av hår hängande ned över
bröstet, några hade till och med guldringar i
öronen och stucko fördelaktigt av mot den övriga
allmogen. Men till följd av det torra vädret
hörde man även talas om en bedrövlig skogsbrand
inifrån fjordarna, så att sommarvärmen var icke
endast av godo.
Enok hade tillträtt sitt ämbete och var prästens
medhjälpare med allvar och grundlighet och med
halsduk om öronen. Ungdomen hade mycket
roligt åt denna syn, men äldre människor togo anstöt
av att kyrkodörren vanhelgades av en dylik
apekatt, och de vände sig till prästen och besvärade
sig häröver. Kunde inte Enok stoppa bomull i
öronen? Men Enok svarade prästen, att han ej
kunde avvara öronbindeln på grund av den värk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
