Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Hur ha nu dessa tvenne slag aT lafbålar uppkommit? Om man
undersöker grönalgsbålar, som nått en diameter af åtminstone 3—5
mm., finner man att den är tätt besatt med radialt anordnade
soraler, som från att i början ha haft en mera rundad omkrets under
bålflikarnas radiala tillväxt utdragas till långsträckta bildningar af
ända till 4 nun. längd på en bredd af 0,5—0,76 mm. I dessa
soraler alstras ymniga, 28—45 /i i diameter hållande soredier. Tafl.
I. Fig. 1—3. Dessa äro uppbyggda af en grupp alger af bålens
vanliga Palmellace-typ, stadda i en liflig delning och omspunna af
ett hyfparaplektenkym, som äfven intränger mellan algerna. Ur
genom yttre agentier — vind eller vatten — kringspridda soredier ha
nu tydligen de små grönalgsbålarna uppväxt. De cefalodieliknande
cyanofycebålarna måste ha bildats af en Chroococcus och
Lecanora-hyfer, hvilka på någat sätt råkat i beröring med hvarandra. Men
hvarifrån ha dessa komponenter kommit?
Det lyckades mig efter åtskilligt sökande atl på stenens yta finna
några fritt lefvande C/iroococciis-kolonier af den i cyanofyeebålen
ingående arten; tydligen hade den, som cyanofycebålarnas frekvens
antydde, vissa år eller årstider varit vanligare. Dessa kolonier
svällde starkt vid anfuktning till 0,05—0,1 nun. breda och ungefär
lika höga massor med grynig yta. Men hvarifrån hade hyferna
kommit in i sådana kolonier? Något inträngande af utlöpande
hyfer från grönalgsbålarna äfven under deras allra första
utvecklingsstadier visade sig bestämdt icke äga rum. Apothecier och
pyknid saknades alldeles, hvadan möjligheten att hyfsystemet kom
från groende ascosporer eller pyknokonidier var utesluten. Jag
erinrade mig då en i litteraturen hittills nästan alldeles afglömd
uppgift af Borzi, ’ att han funnit groende Amphiloma miirorum-soredier
afsnöra en art konidier, som med Hormidium bildade nya
Amphi-loina-håhiT. Med anledning häraf började jag, då groende soredier
ej stodo att få på själfva skifferytan, i soralerna leta efter sådana.
Efter en del arbete lyckades det mig också att i dessa (och än
vackrare i material från Torne lappmark, Västra Kaitesuolo på
kloritisk glimmerskiffer, leg. Thore C. E. Fries 1925/?06) ej blott
finna groende soredier utan äfven att groddslangarna mycket
riktigt lätt sönderföllo i konidier. Från flera af de rundadt kubiska
cellerna i det paraplektenkymatiska hyllet utgå ofta excentriskt
papillartade utbuktningar. Då en sådan under tillväxten vidgar och
förlänger sig, lägga de sig gärna något utmed sorediens yta. Myc-
1 Sporidi sorediali di Amphiloma murorum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
