Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
ket snart uppdelas de genom tvärväggar och alltid så att toppeellen
blir längst. Tafl. I. Fig. 1—3. Dessa cellrader lossa mycket lätt
isär. och styckena, bestående af 1 eller 2—3 celler, tjänstgöra utan
tvifvel som konidier. Tafl. 1. Fig. 4—5. Jag har nämligen ej
direkt sett dem gro. men väl på C/jroococcns-kolonierna iakttagit
relativt korta hyfer, som inträngt från ytan och hvilka i sitt växande ej
hunnit mer än ett stycke ner bland alggrupperna. Tafl. I. Fig. 7.
Dessa hyfer likna till septering och apikalcell alldeles de
soredie-groddslangar, hvilka sönderfalla i de fragment, hvilka jag tolkar
som konidier och som de element, med hvilka L. gelida tar
Chroo-rorcns-kolonierna i sitt våld. Troligen fästa sig många konidier
på samma algkoloni.
Cyanofycebalen har vid sitt första konstituerande såsom sådan
ungefar samma storlek, som den C/iroococajs-koloni ur hvilken den
framgår. Moderkoloniens undulerande ofvansida utbytes snart mot
en slät yta. och hyfsystemet spaltar alggrupperna genom vertikalt
ställda knippen. Alla hyfer äro starkt septerade. Individen, som
en tid äro ungefär halfklotformiga. fa en eller annan svagt antydd
bålflik. men bli icke öfver 0,- mm. i diameter. Tafl. I. Fig. 9. De
tillväxa nämligen föga. om ej den kontakt med grönalgsbdlen, hvarom
strax skall talas, inträder. De kunna understundom uppträda i stor
mängd, under Seiberts objektiv n:o 0 med 8 mm. diameter har jag
i synfältet räknat ända till 25 stycken. Då de under tillväxten råka
hvarandra på sådana områden, sker ingen sammanväxning, utan
tillväxten hämmas ögonblickligen på ömse sidor om kontakten.
Tafl. I. Fig. 10.
Grönalgsbàlen konstituerar sig snabbt ur den groende
sore-dien. Redan innan individet nått 0,1 mm. i diameter, är det
fullt differentierad t i de lager som återfinnas i den äldre bålen.
Den bildar först en nästan halfsfàrisk kropp, som genom radial
tillväxt snart plattas och i periferien uppdelar sig i flikar.
Tillväxten är i allmänhet likformig at alla håll. Tafl. I. Fig. 8. Bålen
kan utveckla sig pà detta sätt fullt själfständigt till en eller annan
millimeters diameter. Men förr eller senare, oftast mycket tidigt,
stöter den mot en cvanofycebàl. Det är att märka att utsikten för
en sådan sammanstötning betydligt ökas, därigenom att båda
bàl-slagen tyckas utveckla sig under lika yttre förhållanden: de saknas
1 Pa stenen i Kaitesuoloexemplaren växte sparsamt en Palmellacr fullkomligt lik
den i grnnalgsbalen. Möjligen bildas äfven sädan af denna alg och de nu beskrifna
konidierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
