- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 1. 1907 /
104

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104

alldeles på större delen af stenens yta, för att på vissa begränsade
partier anrikas tillsammans, 0111 ock i växlande proportioner. Tall. I.
Fig. 11.

Med denna kontakt inträder ett nytt skede i de bägge bålslagens
utvecklingsfenomen, hvilka hädanefter komma att förlöpa i intim
förbindelse med hvarandra. L. </e/ida-in di vidén undergå en mycket
märklig förändring, då de träffa en annan gelida-individ, vare sig
denna håller grönalger eller cvanofyceer. Som nyss antyddes för
kontakten mellan cyanofycebålarna, upphör tillväxten genast vid
beröringspunkten. På ömse sidor om denna punkt fortsätter
emellertid tillväxten, hvadan kontaktstället utbredes till en linje. På detta
sätt komma de stora grönalgsbålarna att sammanflyta till fält, där
gränserna mellan de olika individen äro svåra att urskilja. Tall. I.
Fig. lö. I det fall, som vi nu ha att göra med, då en grönalgsbål
träffar en cyanofycebål, har den förra större tillväxtsintensitet än
den senare. Resultatet blir också, att cyanofycebålen, eller vi kunna
nu upptaga det traditionella namnet cefalodiet, blir innesluten af
grönalgsbålen till början i en hjärtformig inbuktning i densamma
Tafl. I. Fig. 12—13, till slut som medelpunkt i en mer eller mindre
cirkelrund skifva Tafl. I. Fig. 14.

Cefalodiet har under denna tid också växt, men med, som nämndt,
betydligt mindre tillväxtsintensitet. Riktningen af skottsystemet har,
åtminstone i alla de fall, där jag kunnat bestämma den, gått mot
beröringspunkten. Redan mycket tidigt lägger det sig sålunda öfver
grönalgsbålen. Då den nvss beskrifna omslutningen äger rum,
divergera cefalodiels llankskott omkring 180 grader, och snart beröra
de sig härnäst utvecklande yttersta skotten hvarandra, och bålen
antar småningom en cirkelrund form. På grund af att alla flikarna
äro betydligt kortare, men mera hvälfda och tjocka än på
grönalgsbålen, blir bela denna utveckling dock icke så regelbundet utpräglad
som hos denna. Endast under sitt primitiva stadium har sålunda
cefalodiet utvecklat sig direkt på underlaget. Sedan det nått c. 0,2
mm. i diameter börjar det utbreda sig öfver /.eca/ioro-skottet. Detta
har redan vid sorediets groning fäst sig vid stenen och fortsätter
att med undersidan tätt smygande sig intill stenen nersända
hap-terer i form af mycket tätställda hvfer, som intränga mellan gli m
-merbladen och deras sprickor. Cefalodieflikarnas undersida alstrar
analoga hapterer. Men då undersidan af de tätt åtsmygande flikarna
genast komma i beröring med grönalgsbålens öfversida, kunna
hap-tererna icke direkt intränga i stenen. 1 stället dödas grönalgsbålen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/1/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free