- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 1. 1907 /
110

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

falodiernas natur och därmed delvis äfven af deras betydelse för
artbildningsfrågan än den, som vanligen i anslutning till Forssells
grundläggande studier gör sig gällande.

Forsell1 uppställer den frågan, om cefalodierna äro lafvarna till
nytta eller ej. Denna fråga besvarar han jakande, i det han
under hänvisning till Engelmanns upptäckt af att den assimilatoriska
effekten är relativt starkast hos de enkla ljusstrålar, hvilkas färg
utgör komplementfärgen till de assimilerande cellernas färg, anser,
att en lafbäl med såväl gröna som blågröna gonidier bör under
annars lika villkor kunna assimilera mer än samma lafbål med
endast det ena slaget gonidier.

Med de komplicerade förhallanden, som Lecanora gelidas
utvecklingshistoria erbjuder, kan här icke utan vidare användas denna
frågeställning om cefalodierna äro gagneliga eller ej. Denna fråga
om »gagnet» kan ses ur åtskilliga synpunkter. Särskildt förutsätta
Forssells fråga och hans svar på densamma, att de bålpartier,
som innehålla de olika gonidietyperna, också äro förbundna med
hvarandra genom hyfväfnader, som ur näringsfysiologisk synpunkt
bilda en individuell enhet. Så är icke förhållandet med Lecanora
gelida. Det ena hyfsystemet med sina gonidier dödar helt enkelt
delar af det andra med dess gonidier, och hvardera för sin
individuella tillvaro.

Frågan skulle därför kunna uppdelas sålunda. Hvilket gagn i
näringsfysiologiskt hänseende ha resp. det grönalgsförande
konsortiet, det cyanofyceförande konsortiet och själfva lafsvampen af de
ofvan skildrade symbiotiska förhållandena?

Ulgår man från den grönalgsförande bålen och dess lif såsom
sådan, kommer man till det resultatet atl cefalodierna äro för
densamma afgjordt skadliga bildningar; de blifva, som också
Lundström" framkastat för cefalodierna i allmänhet, ett slags
phgcoce-cidier. Det kan omöjligt nekas till, all det för grönalgsbålen vore
fördelaktigare, om den icke vore hemsökt af de epifvtiskt på
densamma vegeterande cyanofyceförande bålarna.

Däremot har denna en afgjord fördel af symbiosen. Vi erinra
oss att det egentligen först var genom ett saprofvtiskt tillgodogörande
af de dödade grönalgsförande bålen, som cefalodierna kunde komma
öfver det ungdomsstadium, på hvilket de stannade, då förbindelse
med den grönalgsförande bålen icke inträdde.

1 Cephalodierna p. 98—1(11.

- Die Anpassungen der Pflanzen an Thiere p 71.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/1/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free