Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Hvad lafsvampen såsom sådan angår, ställer sig frågan ej så
enkel som för de tvenne konsortier, i hvilka den ingår. Anser man
en faktor, hvilken ger en växt mer möjlighet än en annan att öka
sin massa, som för denna mera gagnelig, blir första intrycket, att
cyanofvceernas upptagande i Lecanorans hyfsystem härvidlag verkar
indifferent, då cefalodierna hvarken tyckas öka eller minska själfva
arealen af lefvande bålyta. Närmare skärskàdadt kanske dock
detta upptagande icke får anses som så indifferent. Så bör
fram-hallas hvad som i det föregående visats, nämligen att de
hyfväf-nadspartier, hvilka taga cyanofvceer till näringsalg, växa
långsammare än de partier, hvilka fått klorofyceer såsom sådana. Om
man tänkte sig cefalodierna, särskildt det centrala, aflägsnade, skulle
grönalgsbålen i de härigenom frilagda partierna förfoga öfver en
större assimilerande yta, hvarigenom troligen intensiteten i den
radiala tillväxten skulle ökas. Ett experiment borde här kunna göras
där Lecanora gelida förekommer i större mängd. I en
Lecanora-koloni på en häll med homogena yttre förhållanden utväljer man
en grupp exemplar, där hvart och ett motsvaras af ett exemplar
med resp. grönalgsbålen och cyanofycebålen så vidt möjligt
likvärdiga i en grupp n:o 2. I gruppen n:o 1 borttager men de primära
(eventuellt också de sekundära1 cefalodierna, men låter dem
kvar-sitta i gruppen n:o 2. Exemplaren mätas mycket noggrant, och
efter ett antal år bestämmer man differensen i den radiala
tillväxten hos de två gruppernas representanter.
Denna fråga om gagnet skulle äfven kunna öfverflyttas till de
lifsfenomen, som höra samman med reproduktionen.
Det faller sig själfklart, att de partier af lafsvampen, som föra
klorofyceer som näringsalger genom sorediebildningen fa en mycket
gynsam möjlighet till reproduktion, och att lafsvampen för sin
fortsatta tillvaro är oberoende af tillfälliga sammanträffanden med på
substratet växande klorofyceer. Konsortiet med cyanofycegonidier
blir däremot alltid, teoretiskt taget, något efemärt och tillfälligt.
Cefalodierna sakna soredier och, så vidt jag kunnat finna, hvarje
annat slag af spridningsenheter: de äro individ som dö bort utan
hvarje möjlighet till reproduktion. De måste sålunda oupphörligen
förnyas genom ett tillfälligt sammanträffande af grönalgsbålens
sorediegroddträdar eller marginalhyfer med på substratet växande
cvanofycekolonier.
Om man närmare granskar cefalodiernas uppträdande hos andra
lafarter, skall man finna, att Lecanora </e/(rfa-cefalodierna icke stå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
