Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Det har i det föregående framkastats, att vissa ovanligt breda
skottformer af en del Cetraria-arler möjligen skulle vara att
uppfatta som faseiationer. Gifvetvis är det ytterst vanskligt att afgöra,
när ett äfven normalt bandformigt skott är fascieradt eller ej. Som
ett ytterligare bidrag till denna fråga skulle jag vilja redogöra för
nagra bildningsafvikelser» af Ramalina fraxinea (L.) Ach.
Skottets stora bredd och utpräglade bandform hos Ramalina
fraxinea är en potentiering af dessa egenskaper, genom hvilken denna
art skiljer sig från de flesta andra arter inom släktet. Den är en
i hög grad, ej minst till skottets bredd »variabel art. som helt
säkert inom sig rymmer flera verkliga varieteter och elementararter,
men hvilkas afgränsning ej är den lättaste, pà grund af att vi ännu
ej veta något om gränserna för de hithörande individuella
variationsfenomenen. En form, grundad pà skottbredden. men hvars
taxi-nomiska valör ännu är outredd, utgöres af var. ampliata Acharius,
Methodus p. 259.
Acharii orginaldiagnos lyder: "thalli laciniis amplissimis
extror-sum latioribus margine plerumque fimbriatis». Denna diagnos
uttrycker förträffligt ampliatas viktigaste egenskaper. De flesta öfriga
fraxinea-farmer utmärka sig visserligen, som nämndt, genom en
inom släktet för öfrigt sällsynt bredd pà skottet, men dettas
distal-parti är utdraget i en enda. mer eller mindre tydlig spets. Ett
gammalt ampliata-skoli har detta parti i stället utbredt till en bred,
ofta med en rad korta skott krönt kam. nedom hvilken skottet
successive aftager i bredd. Detta har följande utvecklingshistoriska
grund.
Fraxinea-skotlet är som bekant plattadt samt — särskildt genom
apotheciernas förläggande till öfversidan. mot hvilken äfven
goni-dierna äro anrikade — dorsiventralt utbildad. Denna dorsiventralitet
framträder redan i vegetationspunkten. Skottspetsen är nästan
ka-puschonglikt omböjd, dess ofvansida konvex och undersida konkav.
Gonidierna framtränga rikligt till själfva spetsen. Den egentliga
tillplattningen börjar först ganska längt nere. och på en sträcka af
några mm. har tvärsnittet oval form. Skottspetsen har, ofvanifrån
sedt. halfcirkelformig omkrets med en diameter af c. 0.2 mm.
Genom interkalär inlagring af hyfer antar sedan skottet sin bekanta
breda bandform. Den breddtillväxt af skottet, soin uppkommer
genom denna interkalära inlagring, förefaller till en början att vara
tämligen oregelbunden. Sa är dock icke fallet. Hos proximaldelen
är bredden obetydlig, men den tilltager stadigt och jämnt uppåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
