Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Då från distaldelen räknadt skottet också småningom tilltager i
bredd, får det i sin helhet en utdraget lansettlik form. Och denna
grundform är i allmänhet lätt att skönja, om den också förrvckes
genom förgreningsförhållandena. Den viktigaste afvikelsen inträder
emellertid genom att skottet stannar i sin längdtillväxt, innan ännu
dess breddtillväxt är afslutad. Detta inträffar t. ex. genom att
skottspetsen blir skadad af yttre våld, eller genom att ovanligt nära
densamma anläggas apothecier, hvilka liksom tilldraga sig den
näring, som annars skulle ledas till skottspetsen. Understundom
tyckes det emellertid ske genom autonomt inträdande, sympodiala
tillväxtsfenomen. Förgreningen i skottspetsen är dikotomisk eller
sä godt som dikotomisk, men, vare sig vid vegetationspunktens
spaltning de olika delarna varit lika eller olikstora, tager i regel
den ena grenen öfverhand, hvarigenom skottets monopodiala natur
bibehålles. Då inträffar det ej sällan, att marginalpartierna mellan
ett antal nära inpå hvarandra anlagda dikotomier kraftigt börja
utbreda sig. Härigenom komma såväl den ena grenen i toppgaffeln
att skjutas åt sidan, som de underliggande skottens baser att ryckas
upp till en linje, ungefär vinkelrät mot själfva hufvudskottets
riktning, så att detta får en kamlik afslutning. Alla de grenar, som
befinna sig på denna kam, reduceras, så att de taga sig ut som en
rad adventivskott, krönande densamma, 0111 ej reduktionen går så
långt, att de endast antydas genom låga krenulationer. Hvari än
orsaken till spetstillväxtens hämning ligger, så antager emellertid
skottet allt mer och mer formen af en triangel med nedåtvänd
spets. — Så vidt jag i Uppsala och dess omnejd kunnat finna, är
det en viss form, som särskildt har anlag för att, då spetstillväxten
af rent yttre eller mera autonoma anledningar hämmas, på detta
sätt breda ut skottets distaldel. Den kan här antaga gigantiska
proportioner. Jag har mätt skott, som upptill hållit 35 mm. i bredd.
För öfrigt bör märkas, att de karaktäristiska egenskaperna vanligen
först framträda, då exemplaren nått en relativt hög ålder.
Formen, som vid Uppsala ej är ovanlig på odlade exemplar af Fraximis
excelsior, Acer platanoides och pseudoplatanus, Aesculus Hi]>pocastaniun
etc., utmärker sig dessutom genom skottens särskildt på ofvansidan
starkt skrofliga vta. Denna skroflighet orsakas af tätt och
oregelbundet slingrande låga kammar, som i hög grad öka skoltets
assimilerande yta och bör icke förväxlas med den hos alla
Rama-lina-arter uppträdande verkliga nervigheten. Jag kallar dem
assi-milationslameller. De bestå af lokala utsprång på medullär- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
