Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
219
föras Luzula Wahlenbergii och hyperborea, Juncus biglumis, Carex
lagopina, och en särdeles intressant Salix-vegetation hufvudsakligen
bestående af Salix polaris, herbacea, hastata, lanata, lapponum,
glauca, reticulata, samt hybriderna lanata X hastata, lanata X
herbacea, hastata X herbacea, lapponum X herbacea förutom flera
svårbestämda former, troligen af hybridogen natur, i växlande
former.
Torneälfvens dal från Jukkasjervi till Tarrakoski besöktes år
1852 af Fristedt och Björnström, som ägnade Jukkasjervi och
Kurravaara särskild uppmärksamhet. Efter den tiden torde den
knappast hafva besökts för botaniska studier, förrän järnvägen
nådde det nu blomstrande Kiruna, därifrån en och annan botanist
i likhet med författaren under de sista åren gjort exkursioner.
Vid en promenad från Kiruna till Kurravaara påträffar man
redan på Luossavaaras sluttningar och ännu ymnigare i de täta
gräsvallarna vid Kurravaara samt vid Jukkasjervi Carex festiva, som
veterligen icke iakttagits annorstädes inom Torne lappmark.
Tornejavre och dess omgifning — det egentliga
Tornejavreområdet är ännu ganska ofullständigt undersökt. Kattovuoma,
Laimolahti, fjällen Ripainen och Njallåive besöktes visserligen af
Fristedt och Björnström och sedermera af Hägerström, hvilka funno
dessa trakter erbjuda föga intresse, men sedan hafva de, såvidt
jag vet, icke blifvit besökta i botaniskt syfte. Endast ett fåtal
botanister hafva äfven efter nyssnämnda forskare haft tillfälle att
taga kännedom om de vid sjöns södra sida från dess utlopp vid
Tarrakoski västerut liggande platserna: fjället Oppisåive, där de
funno Carex pedata (hvilken äfven 1905 där insamlades), fjället
Nakerivara (= Nagerolka) och Nakerijokidalen, där de skördade
Trisetum agrostideum (som förgäfves söktes år 1904) och Kaisepakte,
nedanför hvars branter de funno den för dessa nejder sällsynta
Cryptogramma crispa.
Allt sedan järnvägen år 1903 öppnades, slogo sig botanister ned
dels vid Vassijaure naturvetenskapliga station och dels vid Abisko
i dess turiststuga — de enda platser där man då kunde erhålla
tak öfver hufvudet — och det säger sig själft, att exkursioner
gjordes till omgifvande trakter. Abiskodalen och dess bidalar
Nuoljafjället, Björkliden och närliggande strand af Tornejavre
genomsöktes och exkursioner företogos till sjöns norra sida. Pålnoviken,
Snuorajokks, Pesisjokks och Ortojokks floddalar och Majvatjåkkos
sluttningar samt öarna Jeprinsuolo, Abiskosuolo etc. Från Vassi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
