Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’252
så långt ögat kan nå, lvsa hvita af sirliga, välluktande blommor
(Fig. 5). Men blott en à två dagar räcker detta tjusande
skådespel för hvarje gång. Lika plötsligt som det kommit, lika snabbt
och fullständigt är det förbi. Fram i april och maj börja
frukterna mogna. Till form och storlek kunna de närmast liknas vid
ett något aflångt körsbär. Deras färg är i början grön, därpå
mörkt körsbärsröd och slutligen svart. Undersöker nian en mogen
frukt, träffar man ytterst ett tämligen segt, läderartadt skal och
där innanför ett slemmig! fruktkött af sötaktig smak. Innerst
bildas frukten af två pergamentliknande hylsor, som hvardera
innesluta ett frö, själfva kaffebönan. De båda hylsorna ha samma form
som kaffebönorna, d. v. s. de äga en konvex och en plan yta, den
senare på midten försedd med en längsgående fåra. De ligga mot
hvarandra med de plana sidorna, men äro icke hopvuxna. Bönans
egen yta klädes af ett mycket tunt fröskal, som liknar ett fint
silkespapper och benämnes sidenhinnan eller silfverhinnan. Rester
af detta »silkespapper» kunna ofta iakttagas på den i handeln
utbjudna varan, emedan det är tämligen svårt att aflägsna.
Den nu lämnade beskrifningen är gjord efter den i Brasilien
allmännast odlade formen af Coffea arabica, benämnd "café commum»
(vanligt kalle) eller "café national» (nationalkaffe) (Fig. l). En annan
sort, som mycket odlas, kallas »café bourbon», emedan den anses
härstamma från ön Bourbon (= Réunion). Den påstås gifva
tidigare och rikare skördar än commum, men också förr trötta jorden
och själf aftaga i produktionsförmåga. Dessa olägenheter äro dock
en naturlig följd af den snabbare och rikare fruktsättningen hos
bourbon och skulle hell säkert ej visa sig, om man genom
lämplig gödning gåfve jorden åter, hvad den sålunda förlorat. En
sådan skötsel af kaffeplanteringarna var dock ännu långt ifrån
allmän i Brasilien vid den tidpunkt, som denna uppsats afser.
En ytterligare olägenhet med bourbon är att den vid tröskningen
lämnar en stor procent trasiga bönor. Dessa skola dock ej vara
sina prydligare kamrater underlägsna i arom, hvarför bourbon
gärna köpes af de praktiska yankees, som, klokt nog, lästa mer
afseende vid smaken än vid utseendet. En typisk bourbonplanta
skiljes lätl från commum genom att bladen äro mer krusiga i
kanten samt därpå, att de nedre grenarna äro betydligt längre än de
öfre, så att hela växten får ett slags pyramidform, medan hos
commum exemplaren äro mer jämntjocka. I många fall är det dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
