Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’278
undervisningen och det vetenskapliga bearbetandet af sina under de långa
resorna gjorda samlingar och iakttagelser.
Af algologiska arbeten, utgifna under hans professorstid, må anföras
»Beringhafvets algflora» 1889), hans bearbetningar af den japanska
algvegetationen, publicerade i arbetena »Om Japans Laminariaceer» (1887),
Japanska arter af slägtet Porphyra» (1897) och Marina Chlorophycéer
från Japan 1897). Dessutom planlade han nu en hafsalgtlora öfver
Skandinavien, hvaraf dock endast första delen omfattande fukoidéerna har
utkommit 1890. Såsom förarbeten för fortsättningen har ban
publicerat Studier öfver chlorophycésläktet Acrosiphonia etc.» (1893) samt har
vidare i föreläsningsform (läsåret 1903) offentliggjort de fortsatta resultaten
af sina arbeten på denna »Handbok i Skandinaviens hafsalgflora», som
det aldrig blef honom förunnat att fullfölja.
Af öfriga algologiska arbeten må vidare anföras bearbetningen af
provinserna Phæophyceæ och Dictyotales (för Engler och Prantl, Die
natürlichen Pflanzenfamilien), Zur Organographie und Systematik der
Aegagropilen» samt Om Floridé-släktet Galaxaura». Dessutom har lian
författat en bel del smärre algafhandlingar. De sista arbeten, som föreligga
af hans hand Om främmande alger ilanddrifna vid Sveriges
västkust-samt Zur Kenntnis der marinen Algenflora von Jan Mayen » publicerade
så sent som 1900, röra sig också just om den växtgrupp, åt hvilken ban
ägnat sitt lifs bästa krafter.
Såsom algolog ansluter sig Kjellman värdigt till den rad af lysande
namn på algforskningens område vårt land förut haft att uppvisa. Men
såväl C. A. Agardh, algologiens grundläggare, som sonen J. G. Agardh
voro nästan uteslutande systematici, för hvilka artutredningen och
grupp-beskrifningen blef nästan allt. Detta torde kanske hufvudsakligen berott
på att de icke så mycket själfva samlat och i naturen studerat de växter,
de beskrefvo, utan de lingo sitt material sig tillsändt till bearbetning från
andra. Icke så Kjellman, som ju själf genom sina vidsträckta färder sett
och iakttagit den växtvärld, han skildrar. Men däraf följde, att Kjellman
aldrig blef ensidig llorist, utan i hans algologiska arbeten finner man
systematik alltid gå hand i hand med andra grenar af den botaniska
vetenskapen. Han lämnar så noggranna iakttagelser öfver algformernas
förekomstsätt och utbredning, deras samlif i formationer — Kjellman har
grundlagt den algologiska formationsläran för de nordiska hafven —
deras periodicitet o. s. v. Det vill säga Kjellman var som algolog icke
blott artbeskrifvare, utan i fullt lika hög grail organograf, biolog och
växtgeograf. På grund häraf kan Kjellman rättvisligen påstås hafva fört
vetenskapen om hafvets växtvärld ett mycket långt stycke fram till ett
djupare förstående.
Som systematiker hade Kjellman kanske mer öppet öga för
mångfalden än för enheten. Han älskade »små» arter och har nedlagt
mycket ingående arbete på utredandet af formrikare arters varieteter och
former. Man iakttage I. ex. hans behandling i lians Handbok- af Fueus
vesiculosus’ många skandinaviska former o. s. v. Men systematiken
isolerad för sig hade i Kjellman ingen beundrare. Under det att han
nedlade så mycken möda på urskiljandet af sina talrika former, så släppte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
