Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’280
i deras snabba, tidiga utveckling funnit en motsvarighet till polarväxternas
jäktande lif under den korta arktiska sommaren, så är det på
organo-grafiskt utvecklingshistoriska grunder han drager sina slutsatser. En
yngre generation, i hvars botaniska utbildning ingått mer af experimentell
metod, kanske icke kan till fullo godkänna de resultat, hvartill Kjellman
i dessa frågor kommit, men ingen skall någonsin förneka, att just denna
Kjellmans spekulativt botaniska läggning verkat i högsta grad sporrande
till ett allt djupare inträngande i och förstående af den växtvärld, i
hvilken vi lefva. Och det var ändå just dit han innerst själf syftade
med hela sin forskning.
Ofullständig skulle den bild af professor Kjellman som vetenskapsman
blifva, som icke särskildt berörde hans verksamhet som akademisk lärare vid
Upsala universitet. Alltsen han 1883 utnämndes till e. o. professor i botanik
för att sedan från 1899 bekläda den Borgströmianska professuren i botanik
och praktisk ekonomi har han som botanisk lärare utöfvat ett mycket
stort inflytande på alla de generationer af botanister, som utgått från Upsala
universitet. I högsta grad intresserad af sin lärareuppgift, sträfvade han
att genom planmässig och metodisk undervisning, genom kurser och
öfningar bereda sina lärjungar en säker, allsidig grund för egna,
själfständiga studier. De praktiska öfningarna r botanik, sådana de nu sen
ett halftannat tiotal år ledts i Upsala, äro alla planlagda och utarbetade
af Kjellman. At sina föreläsningar ägnade han mycket arbete och visade
i dem alltid en själfständig och genomtänkt uppfattning af sina ämnen,
liksom han i dem lade sig mycken vinn om en konsekvent vetenskaplig
terminologi. Många af dessa termer, som varit välkända för dem, som
bevistat Kjellmans föreläsningar och öfningar, hafva sedan kanske inkommit
i den vetenskapliga facklitteraturen först genom hans lärjungar.
Särskildt väckande voro alltid hans försök att konsekvent tillämpa en
viss uppfattning och åskådning hela växtriket igenom. Så t. ex. sökte
han under sina under åren 1893—94 hållna föreläsningar öfver »Individ
bildningen i växtriket» att påvisa generationsväxling inom nästan alla
växtgrupper som en slags genomgående naturlag. Kanske mången gång
hans förklaringar och tolkningar då syntes litet sökta, men rättvisligen
måste nu erkännas, att äfven om Kjellmans uppfattning i detalj icke alltid
hållit streck, så har dock grundtanken visat sig riktig, ty öfverallt där
befruktning finnes, där träffar man ju tvänne generationer, en med
ore-dueeradt och en med reduceradt kromosomtal. Och när man således i
våra dagar finner en sträfvan att för hvarje växtgrupp utreda hvad som
är haploid och diploid generation eller, för att tala med Lotsy, hvad som
är x-generation och hvad som är 2x-generation, då kan det kanske icke
vara ur vägen att erinra om att Kjellman (utan att äga någon ingående
kännedom om histologlitteraturen) med framsynt vetenskaplig blick redan
i början på 90-talet företrädt en likartad uppfattning, då han sökte finna
en gamofyt- och en sporofytgeneration i alla växters utveckling.
Att Kjellmans akademiska lärareverksamhet också burit rika frukter,
därom vittnar det uppsving de botaniska studierna under hans ledning
fått. Ett synbart och påtagligt uttryck af huru uppburen och afhållen
han var som lärare är också den festskrift, Botaniska Studier tillägnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
