Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’312
supra subglabra, subtus in nervo dorsah densiuseule, cæteruin
sparsim pilosa; fol. caul. parvum lineari-lanceolatum, longe acutum, ±
petiolatum, integrum v. denticulatum.
Inflorescentia laxa, paniculata, e ramo ex axillo lolioli sæpe
exorto ± indeterminata, ramis longis arcuato-patentibus, acladium
3—10(—15) mm. longum longe superantibus, obscuris, sparsim
canofloccosis, glandulis atris crassis brevibus et mediocribus, inferne
densiusculis, superne crebris vestitis et in acladio pilis brevibus,
atris sæpe inmixtis.
Involucra crassiuscula atra, 14—15 mm. longa et 8 mm. lata
basi ovata-—ovato-turbinata, squamis exterioribus elongate
triangulari-bus, obtusiusculis, interioribus latis, e basi lata ± lanceolatis,
supra medium sensim in apicem acutiusculum—acutum, piceum
atte-nuatis, glandulis crassis nigris brevibus et mediocriter longis densis
— crebris obtectis et sæpe, præsertim in inv. primario, pilis pau|lo
lon-gioribus, atris, parcis — sparsis obsitis.
Calathium parvum, 30—35 mm. latum. Ligulæ breves, dentibus
longis, inæqualibus laceratis, apice glabræ. Stylus obscure livescens,
fusco-hispidulus.
Utmärkt af sina smalt och glest skarptandade, mer eller mindre
lång-spetsade blad med lång, helbräddad spets, elt litet sylspetsadt nästan
helbräddadt eller glest fintandadt stjälkblad (hvartill komma 1—2
lineära brakteliknande öfre blad) samt gles och vid korgställning
med tämligen stora, svarta, tätt glandelhåriga holkar, i allmänhet
utan hår utom på primärholken, som vanligen är försedd med glesa
eller sparsamma Lill större delen svarta hår. Dessutom äro ligulæ
ganska korta med djupa olikstora tänder, och de mörka stiften
skjuta tämligen högt upp öfver blomsamlingen. Tydligen tendera
korgarna starkt att bli stylösa. Från de öfre små linjesmala
bladens veck utgå ofta korta, i allmänhet enblomstriga grenar. Arten
synes ganska nära besläktad med H. subnigrescens (Fr), från hvilken
den bäsl skiljes genom bladformen och de aldrig verkligt stylösa
korgarna, samt med H. pycnadenium Dalilst., från hvilken den lättast
skiljes genom betydligt smalare och spetsigare blad och de på
primärholken och akladiet utvecklade mörka håren.
Sverige: Torne Lappm., Kiruna (G. Peters); Lule Lappin.,
Gelli-vara lappkyrkogård (K. Stéenhoff).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
