Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’313
H. kirunense Dahlst. n. sp.
Gaulis 25—40 cm. altus. gracilis — crassiusculus, 1 — 2-folius, inferne
parce pilosus et fere efloccosus. superne epilosus v. sparsim pilosus
et sparsim glandulosus.
Folia basalia 4 — 6. exteriora låte ovalia, obtusa, denticulata.
intermedia ovalia—ovata v. ovato-oblonga. obtusiuscula, æqualiter, acute
et låte dentata. basi ovata v. ± subsagittata, interiora ± ovata
—ovato-lanceolata. vulgo angustius et acutius ad basin sæpe longe
dentata, acuta, saturate viridia, in petiolis dense et longe. in
mar-ginibus densiuscule brevius pilosa, in margine rarissime glandulosa:
fol. caiil. inferius petiolatum. ovato-lanceolatum—låte lanceolatum.
acute dentatum. ad basin sæpe subulato-dentatum, summum sessile
lineäre: omnia subtus vix stellata.
Inflorescentia oligo—polycephala, paniculata—umbellata. ramis
acla-dium longum 15—35 mm. æquantibus v. paullum superantibus.
pedicellis brevibus. densiuscule canofloccosis, glandulis longis
inferne sparsis, superne densiusculis vestitis.
Involucra brevia, sat lata. atro-viridia. squamis exterioribus
line-ari-lanceolatis. obtusiusculis. marginibus leviter stellatis, interioribus
latiusculis, lineari-lanceolatis, omnibus in apicem acutum v.
obtu-siusculum attenuatis. marginibus anguste fusco-virescentibus.
inti-mis acutis—subulatis, margine låte et apice toto virescentibus.
omnibus apice leviter comosis, glandulis longis atris. parvis et
medio-cribus immixtis. dense vestitis. microglandulis parcis. intermediis
margine sæpe levissime stellatis.
Calathium sat obscure luteum, subplenum, c. 35 mm. latum.
Ligulæ apice glabra1. Stylus livescens.
Tillhör onekligen Xigreseentia och står inom dessa närmast den
grupp, som till hahitus och karaktärer mest närmar sig
Silvatici-formia af subvulgatum-typen. Till holkarna närmar den sig
isynnerhet denna senare grupp genom de mellersta och inre holkfjällens
breda gröna kanter samt genom de längre och finare glandierna.
Dessa, som äro långa och mörkknappiga öfvergå emellertid genom
alla mellanformer i mycket sparsamma mikroglandler.
Förekomsten af dessa liksom af de, om än sparsamma, glandierna i bladens
kanter gör mig benägen att hellre föra denna form till Xigreseentia
än till Siluaticiformia. Dessutom har den en ganska stor och ej
enbart habituell likhet med H. nautanense. som utan tvekan kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
