- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 1. 1907 /
324

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’324

har utanför Ceylon sina närmaste släktingar på de sydindiska
höjderna, t. ex. på Nilgiribergen.

Beträffande de endemiska arterna är det nu att märka, att dessa
icke äro likformigt fördelade på de olika klimatområdena. Så
förekomma så godt som inga endemister inom det torra området i
nordost, däremot äro de talrika såväl inom höglandslloran som inom
vissa delar af det fuktvarma sydvästområdet, hvilket äfven hyser
endemiska släkten (t. ex. af familjen Oiplerocarpaceæ).
Höglandslloran visar äfven endemismen mycket utprägladt. Men det är
anmärkningsvärdt, att om också likheten med Sydindiens
bergs-tlora är stor beträffande släkten, är den ganska ringa beträffande
arter, i det att endast ungefär hälften af den ceylanska
höglands-llorans arter äfven äro funna i Sydindien. Således kan om dessa
höglaiulsfloror uttalas den paradoxen, att de både äro hvarandra
mycket lika och mycket olika. Så t. ex. af släktet Strobilantlies,
som ofta bildar undervegetationen i skogarna på höjderna, har
Ceylon 22 arter och Nilgiri-höjderna 29, men endast 2 äro gemensamma!
Likaså af Impatiens äro endast 2 arter gemensamma, medan Ceylon
har ytterligare 10 endemiska arter och Nilgiri-bergen 30 arter!

Nu har del sedan länge iakttagits, att många af Ceylons högsta
berg och ofta just topparna hysa en stor mängd endemiska arter,
hvilka där hafva en ytterst begränsad utbredning. Det är en dylik
bergstopps vegetation som Dr. Willis nyligen undersökt och
skildrat i sitt arbete om lloran på Ritigala.

Ritigala, beläget inom norra centralprovinsen å Ceylon, är ett
isoleradt berg, som skjuter nästan direkt upp till en höjd af öfver 800
m., säledes ungefär som Gellivara Dunder. Detta är ju ej någon
så betydande höjd, men som berget är alldeles fristående och reser
sig direkt från låglandet, gör det ett imponerande intryck.
Närmaste höjder i söder äro belägna minst 7 svenska mil därifrån och
i norr träffas inga motsvarande höjder förr än i Sydindien på ett
afstånd af ett 60-tal svenska mil. Ritigala ligger helt och hållet
inom den torra zonen på Ceylon och detta område sträcker sig 6—7
mil söder om berget, så att regionen nedanför toppen och
rundtomkring har regn under nordostmonsunen, men lider under den
öfriga tiden på året af ihållande torka. Som monsunerna måste antas
hafva blåst såsom nu under oändliga tidrymder, så har klimatet
också med all säkerhet varit så godt som oförändradt under
ofantliga tider. Några nivåförändringar af betydenhet hafva lika litet ägt
rum, med säkerhet icke sen tertiärtiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/1/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free