Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’407
der Chromosomen verfolgen kann, der stark für die
Umbiegungs-hypothese spricht. Ich habe jedoch auch andere Kernfiguren
gesehen, die sich nur schwer, ja unmöglich mit einer solchen
Auffassung vereinigen lassen. In Tanacetum, bei dem die Mutterkerne
ziemlich gross sind, ist das Spiremstadium durch dicke
Chromatin-fäden ausgezeichnet (Fig. 9—10), die hier und da eine Andeutung
von Längsspaltung erkennen lassen. Diese Längsspaltung wird in
späteren Stadien immer deutlicher, in denen die Längshälften in
gewöhnlicher Weise umeinander gedreht erscheinen. Die
Chromosomen verkürzen sich mehr und mehr, und ich habe eine
ununterbrochene Serie von dem in Fig. 9 abgebildeten Stadium bis zur
fertigen Diakinese verfolgen können. Das in Fig. 11 dargestellte
Stadium stimmt ungefähr mit der »second contraction» überein; es
ist hierbei zu bemerken, dass die Längshälften der
Chromosomenpaare viel dünner sind als die Chromatinschlingen des
vorhergehenden Spiremstadiums (Fig 10). Sollte hier wirklich ein
Fal-tungsprozess stattgefunden haben, so würden die Längshälften der
Chromosomen in Fig. 11 mindestens ebenso dick sein, wie die
Chromatinschleifen in Fig. 10. Das ist aber entschieden nicht der Fall.
Ich glaube also, dass in Tanacetum ein Faltungsprozess der
Doppelchromosomen nach den Spiremstadien kaum angenommen
werden kann.
SAMMANFATTNING.
De senaste årens många undersökningar öfver reduktionsfrågan
tyckas ingalunda ha resulterat i ett »gemensamt schema åtminstone
hvad växterna beträffar. Det är dock hufvudsakligen på tvenne
punkter meningarna divergera. Den ena är frågan om s. k.
gaino-somer uppträda i kärnans presynaptiska stadier, den andra
huruvida kromosomparen efter spiremstadiet bildats genom en
omböj-ningsprocess, eller om kromosomerna redan i synapsis förenat sig
på längden två och två.
Beträffande den första punkten är att märka, att Strasbl-rger
m. fl. hålla före att i synapsis kärnans »kromatin» samlar sig
kring vissa punkter i form af mer eller mindre tydligt
afgränsade kromatinklumpar, hvilkas antal är lika med det oreducerade
kromosomtalet. Kromatinklumparna kallas gamosomer och upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>