Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
inrar arten om Cl. pyxidata, från hvilken den dock skiljer sig genom
snart bortdöende basala fyllokladier, spensligare växt — podetierna äro
vid basen föga öfver 0,5 mm. tjocka — och mindre skarpt afsatt bägare.
Då jag icke sett den på mer än ett enda ställe i fria naturen, vågar jag
icke bestämdt uttala mig om dess begränsning mot nämnda: art, med
hvilken den enligt några skall vara förbunden genom mellanformer. Det
förefaller mig dock föga troligt, att så verkligen skulle vara förhållandet.
CI. strepsilis (Ach.) Wainio.
Monogr. Cladon. univers. II (1894), p. 403.
Denna art beskrifves i korthet af TH. M. FRIES (Lichenogr. scand.,
p. 95, men han hänför den som en obetydlig form, f. cryptochlora, till
Cl. .alcicornis, sannolikt emedan han haft endast ett mycket knapphan-
dist material till sitt förfogande. Han är emellertid den första, som
påpekat dess egendomliga klorkalkreaktion, i hvilket hänseende arten är
enastående inom hela släktet. Efter föregående behandling med kalilut
antaga nämligen fyllokladierna vid tillsats af klorkalklösning en ärggrön
färg. Det är emellertid WarNIOo, som närmare utredt arten, och den
långa synonymlista, han anför, visar, huru den flera gånger beskrifvits
som ny art och. dessutom som varietet förts än hit än dit. Mest be-
tecknande för dess utseende är, att den som varietet hänförts till CI.
cervicornis samt att det ena af de namn, den erhållit af AcHARIUS —
denne har beskrifvit den under två olika namn — nämligen coralloidea,
af TH. M. FRIES en gang bragtes till användning för Cl. alpicola (= Cl.
macrophylla). I fråga om fyllokladierna erinrar den icke så litet om
förstnämnda laf; de äro likasom hos denna kraftigt utvecklade, uppåt-
riktade eller uppräta, tjocka och mycket spröda samt bilda, särskildt
när icke några podetier komma till utveckling, täta tufvor, men de af-
vika genom ringare bredd och rikligare flikighet. I fråga om podetierna
föreligger däremot en omisskännlig likhet med Cl. alpicola; de sakna
bägare, hafva i mer eller mindre spridda, små rutor eller vårtor upp-
deladt barklager och bära ofta små, tjocka, snedt utstående fjäll, men
de äro betydligt lägre och spensligare än hos denna art, endast 10—15
mm. (enl. WAINIO stundom ända till 21 mm.) höga, och rikligare för-
grenade, hvartill kommer, att apothecierna äro talrika och små, vanligen
knappt 1 mm. i diameter.
Arten beskrefs 1803 efter exemplar samlade i Östergötland af J. P.
WESTRING. I WAINIOS Monographia finns ingen annan uppgift om dess
förekomst i Sverige, men enligt J. HULTING (Bot. Notis. 1915, p. 61) skall
den förekomma »satis frequens i Suecia septentrionali» och vara an-
träffad sparsamt i Dalsland.
År 1907 fann jag den på Värmdön men skänkte den då icke någon
närmare uppmärksamhet; först sistförflutna sommar fick jag blicken
öppen för densamma. Den förekommer flerstädes i trakten kring Hassel-
udden samt vid Kilsviken, företrädesvis på tämligen solöppna, svagt
sluttande: berghällar, som långa tider hållas fuktiga af framsilande vatten
och där till följd häraf Cladina-formerna ej trifvas, och uppträder ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
