Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
tjocka, upptill vidga de sig småningom till en föga utpräglad bägare, som
från sin kant utskickar ett antal korta, högst 5 mm. långa grenar, hvilka
på. kraftigare exemplar i spetsen äro svagt bägarlika och i sin tur
prolifierande i kanten; på ett exemplar finnas t. o. m. grenar af tredje
ordningen. De flesta grenar uppbära ett litet eller en samling små
apothecier (på Västgöta-växten finns icke något enda större, fullt ut-
bildadt sådant). i
Utan allt tvifvel föreligger har Cl. fabelliformis var. polydactyla (Floer-
ke) Wainio, en i Tyskland, Frankrike och England mångenstädes växande
laf. Någon säker och bestämd uppgift om dess förekomst i Sverige har
icke förelegat förr än år 1913, då F. ERICHSEN omnämner den från
Kullaberg. G. TORSSELL upptager den visserligen redan år 1843 såsom
rr.» i sin Enumeratio lichenum Scandinaviz (Cl. coccifera C. polydactyla)
men angifver icke nägon. bestämd fyndort. W. NYLANDER säger i Lichenes
Scandinavie (1861), där den benämnes Cl. macilenta var. coronata, alt
han ej sett den från Skandinavien, och af TH. M. FRIES uttryck i
Lichenographia scandinavica (1871) framgår icke, om han haft svenska
exemplar till sitt förfogande. En uppgift af LINDSAY om dess förekomst
i Norge betecknas af WAINIO som osäker, och från Finland är arten
icke bekant.
I fråga om förekomstsätt erinrar Cl. fabelliformis om Cl. digitata.
Västgöta-exemplaren äro insamlade på en starkt förmultnad, mossbe-
vuxen stubbe, och F. ERICHSEN säger, att den på Kullen växer »auf
moosbedechten Steinen und Baumstümpfen».
Cl. pityrea (Floerke) Fr.
TH. M. FRIES, Lichenogr. scand. (1871), p. 90. — E. WAINIO, Monogr.
Cladon. univers. II (1894), p. 349.
Denna art är i TH. M. FRIES’ Lichenographia icke uppgifven för mer
än en enda fyndort i Sverige, nämligen Femsjö (Smäland), där den in-
samlats af E. Fries. F. ERICHSEN har år 1911 funnit den på Kullen
och upptagit den i sin ofvan omnämnda afhandling. G. E. Du RIETZ
har är 1914 insamlat den pä Öland, i sandig tallplantering vid Resmo,
och lämnat mig material för utdelning i Lichenes suecici exsiccati (n. 477).
I Uppsala Botaniska museum ligga exemplar frän Västermo (Söderman-
land), ©. G. BLOMBERG ar 1883. Själf anträffade jag den sistförflutna _
sommar vid Öninge i Ödeshög (Östergötland), där den växte pä dettunna
jordlagret pä delvis med ljung bevuxna, solöppna klippor vid Vättern.
Den synes sälunda hafva en rätt vidsträckt utbredning inom värt land.
I Finland är den, för sa vidt jag kunnat utröna, ej anträffad, ej heller i
Norge. Däremot är den känd frän ett par fyndorter i Danmark och
uppträder mängenstädes i Tyskland. För öfrigt är den så godt som en
kosmopolit.
De svenska exemplaren äro samtliga lågväxta och tillhöra sålunda var.
Zwackhii Wainio; de af mig insamlade äro endast 10—17 mm. höga, med
ganska väl utvecklade, ofta i kanten prolifierande bägare och närmast
att hänföra till forma cladomorpha Floerke. Vid hastigt påseende er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
