Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Cl. Delessertii (Nyl.) Wainio.
Monogr. Cladon. univers. I (1887), p. 397.
Redan 1906 fann jag vid Hamndalen på Värmdön en Cladonia. som
habituellt påminner rätt mycket om Cl. uncialis men är brunaktig till
färgen, särskildt upptill, och mot basen företer hvita fläckar på mörk
botten ungefär som Cl. degenerans. Utan allt tvifvel är det Cl. Deles-
sertii, en art som är anträffad flerstädes i Lappmarkerna, såväl de ryska
och finska som de svenska, och icke synes vara sällsynt i de norska
fjällen. Någon uppgift om dess förekomst i södra och mellersta Sverige
har mig veterligt hittills ej förelegat. Däremot är den funnen på ett
par ställen i norra Tyskland, hvarjämte den förekommer i Tyrolen och
skotska höglandet. På Värmdön torde den vara sällsynt, då jag förliden
sommar ej lyckades återfinna den.
8. Caloplaca Heppiana (Müll. Arg.) i Bohuslän och C. elegans
(Link) var. granulosa (Scher) i Stockholms skärgård.
Ta. M. Fries upptager i Lichenographia scandinavica icke mer än
fyra arter af Caloplaca undersl. Gasparrinia. Endast tre af dem voro
1871 anträffade i Sverige; den fjärde, C. cirrochroa (Ach.) Th. Fr., var dä
känd endast frän ryska Lappmarkerna men har sedermera insamlats af
G. E. Du RIETZ och mig i Jämtland och därifrån utdelats i mina Liche-
nes suecici exsiccati (n. 417).
I likhet med hvad som så ofta är fallet i Lichenogr. scand., :särskildt
i det år 1871 utkomna första häftet, äro många arter af släktet Caloplaca
kollektiva. C. murorum (Hoffm.) Th. Fr. t. ex. innesluter otvifvelaktigt
flera artskilda typer — flera äro beskrifna i utländska lichenologiska
arbeten — och förtjänar, hvad vårt land beträffar, att närmare uppmärk-
sammas och utredas. Mina iakttagelser i naturen äro ännu allt för litet
omfattande, och det material, som står till mitt förfogande, är för ringa,
för att jag för närvarande skulle våga inlåta mig på ett försök i den
vägen.
Äfven C. callopisma (Ach.) Th. Fr. torde vara kollektiv. Dess utbred-
ning inom vårt land är emellertid föga känd; jag misstänker starkt, att
vissa uppgifter om förekomsten af C. elegans (Link) i södra Sverige, t. ex.
på Kullaberg (KAJANUS), Tjörn och Hallands Väderö (HELLBOM), i stället
äro att hänföra till denna eller den mycket närstående C. Heppiana
Müll. Arg). Båda dessa arter visa sig vid en mikroskopisk undersök-
ning afvika fran andra Gasparrinie genom sina tjocka, på midten ofta
ansvällda sporer; sinsemellan skola de hufvudsakligen skilja sig däri-
genom, att C. callopisma har nagot bredare, mot spetsen plana eller till-
plattade balflikar, under det att dessa hos C. Heppiana äro konvexa
äfven i spetsen. Huruvida denna skillnad ar konstant, måste afgöras pa
ett omfattande material och genom undersökningar i naturen på platser,
där de båda lafvarne växa tillsammans och i afsevärd mängd. Att mer
eller mindre ofullständiga herbarieexemplar kunna visa sig svårbestämda,
bevisar föga. Franska och österrikiska exemplar i mitt herbarium kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
