Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
dock utan svärighet hällas isär. Är nu de bäda nämnda lafvarnes sär-
skiljande som arter icke fullt klargjordt, så är också deras benämning
skäligen osäker. Redan ACHARIUS anför som synonym till en af honom
uppställd varietet af C. callopisma, var. sympagea, Lichen aurantius Pers.,
den han dock endast kände genom beskrifningen. Huruvida någon senare
undersökt Persoon’ska exemplar, känner jag icke. Emellertid hafva flera
författare, t. ex. F. ARNOLD, upptagit »aurantius» som artnamn för C.
Heppiana, under det att å andra sidan MÜLLER ARGOVIENSIS och efter
honom A. HUE och J. HARMAND bragt samma namn till användning för
C. callopisma. Skulle de båda arterna på grund af närmare undersök-
ningar förenas, mäste såväl det af ACHARIUS som det af MÜLLER ARGO-
VIENSIS gifna namnet vika för det Persoon’ska, som ju är äldre, men
tillsvidare använder jag det Müller’ska, som icke ger anledning till någon
konfusion.
Vid besök vid Kristinebergs zoologiska station i Bohuslän somrarne
1912 och 1914 anträffade jag på ett par ställen i »Placodium-bältet> och
tillsammans med: C. obliterata en Caloplaca, som vid närmare undersök-
ning visat sig vara C. Heppiana. Tyvärr uppträdde den dock i så ringa
mängd, att den ej kunde insamlas för mitt exsickatverk. Fyndet är så-
tillvida anmärkningsvärdt, som arten förut ej är uppgifven för Sverige;
men som ofvan framhållits, har jag, och det på grund af uppgifterna
om förekomstsättet, anledning att misstänka, att den redan för rätt länge
sedan insamlats på ett par ställen. Substratet är i Bohuslän gneiss eller
granit, icke kalkhaltig bergart, som att döma efter uppgifterna i littera-
turen är artens normala eller åtminstone vanligaste.
Under C. elegans (Link) beskref redan L. E. SCHERER i Enumeratio
Lichenum europ&orum (1850) en varietet, var. granulosa (Parmelia elegans
« orbicularis 8 granulosa), som har mot centrum grynig bal. TH. M.
FRIES förmodar, att den äfven finns i Sverige (»apud nos vix deest»,
ehuru han icke erhållit några svenska exemplar. E. WAINIO har anträffat
den i södra delen af ryska lappmarkerna och i sina Adjumenta (I, p. 143
beskrifvit den som var. sorediata; sedermera har han funnit, att denna
varietet är identisk med den Schaerer’ska och i Lichenes in Sibiria me-
ridionali collecti (1896) benämnt den *Placodium granulosum (Scher.)
Wain. Den har nu ocksä blifvit insamlad af mig i Sverige, nämligen pä
Runmarö och Utö i Stockholms skärgärd, tyvärr dock endast i sterila
exemplar. Huruvida den bör betraktas endast som en varietet eller som
en egen art, resp. underart, är en fråga som jag tillsvidare måste lämna
öppen, då något fertilt material icke står till mitt förfogande. En helt
annan art är Amphiloma granulosum Mull. Arg. — han använder för
Gasparrinia släktnamnet Amphiloma — hvilken habituellt erinrar om en
liten C. Heppiana, men har en mot centrum grynig eller nästan sorediös
bål, i det närmaste som den ofvan omnämnda varieteten af C. elegans.
Då WAINIO betraktar sistnämnda laf som en underart, har han i nyss
anförda arbete benämnt den Müller’ska Placodium subgranulosum. Från
Öland har; G. E. Du RIETZ meddelat mig sterila exemplar, som, såsom
han också riktigt anmärker, med skäligen stor säkerhet äro att föra hit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
