Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Häganivän och de sydostliga växterna i Stockholms skärgärd.
I SELANDERS uppsats »Ytterligare några ord om subboreala växter i
Stockholms skärgärd» i förra häftet af Sv. Bot. Tidskrift förekomma ett
par små felaktigheter, som jag härmed ber att få rätta.
Då SELANDER säger, att det enda faktum jag kunnat anföra mot hans
hufvudpåstående är, att jag funnit Campanula Trachelium under Håga-
nivån, glömmer han Epilobium parviflorum, som äfven figurerar i hans
»subboreala» lista, men om hvilken samma gäller. Jag har f. ö. aldrig
lagt ned någon möda på att gendrifva SELANDERS »hufvudpåstående»,
endast i förbigående omnämnt, att jag inom det begränsade område af
skärgården, som jag närmare känner till, af 9 sydostliga arter funnit 8
äfven under Håganivån. Nog finns där eljes att anmärka, ehuru SELAN-
DER varit nog försiktig att själf kasta fram de viktigaste invändningarna: den
ringa arealen af öarna under Håganivån, jämförd med den öfriga skärgår-
dens, och sällsyntheten af en hel del af de växter, han använder som bevis-
material. Vår bristfälliga kunskap om hvad som verkligen växer under
Håganivån är en svag punkt, som SELANDER däremot ej alls tillfyllest
uppskattat. Han häfdar tvärtom den optimistiska uppfattningen, att man
med ledning af »Stockholmstraktens växter» kan »med relativt stor viss-
het förutsätta en arts verkliga frånvaro inom de trakter, där den ej
finnes angifven», en uppfattning, om hvilken han bland mera initierade
botanister torde vara tämligen ensam. Hvad särskildt området under
Håganivån angår, har man ofta ingen ledning af Stockholmstraktens
växter, därför att socknarna äro tagna i klump, detta särskildt gällande
de allmännaste och således event. mest beviskraftiga växterna. I fråga
om de öfriga synes det mig rätt belysande, att genomforskandet af en
enda liten ö, St. Ängsskär i Blidö, decimerat SELANDERS subboreala lista
med tre nummer, den ofvannämnda Epilobium parviflorum samt Fragaria
viridis och Inula salicina.
Jag begagnar tillfället publicera tre anteckningar frän i somras, Arte-
misia campestris och Poa bulbosa frän den läga ön Härsten i Djurö, an-
tagligen under Häganivän (jag har ej kunnat fä nägon höjdsiffra), vidare
Sedum album frän Svartlöga, där växten dock förekommer endast pä
Ännskär pä V. änden, hvarest äfven Svartlögas enda granar äro till fin-
nandes. Den är således troligen i likhet med dessa sent inkommen,
något som kan tydas både för och emot SELANDERS teori. Synantropt
har den sannolikt ej kommit. Ännskär torde vara den minst trampade
delen af Svartlöga.
En andra passus af SELANDERS uppsats, till hvilken jag ville foga
några ord, är den, där han kritiserar mina funderingar öfver hafsbandets
klimatfaktorer och deras verkningar. Han påstår där, att jag sagt, att
vinden i främsta rummet skulle åstadkomma, att klimatförändringar skulle
göra sig föga gällande. Detta måste bero på ett missförstånd af en oför-
siktigt sammandragen mening i slutet af min uppsats. Af fortsättningen
framgår tydligare hvad jag menar, liksom af min framställning i dess
helhet den roll jag tilldelar vinden. Vidare, när SELANDER påstår mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
