Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 : :
20’ n. br, fóga besókt af botanister, dels frán sydsluttningen upp mot
toppen af det ganska svärbestigbara fjället vid Fagernes, ung. 68° 40‘
n. br, söder om Narvik. — De förra utgöra några iakttagelser, gjorda
1912 tillsamman med TEORE C. E. FRIES, och afse att illustrera det om-
diskuterade säregna förhållandet, att fjällväxterna i så hög grad ned-
stiga till hafvets nivå i det norska kustlandet — i motsats till vårt vid
Bottniska viken. Den hittills framkomna mest plausibla — och ännu cj
vederlagda — tolkningen af detta fenomen har gjorts af JOHN FRÖDIN
Om fjällväxter nedanför skogsgränsen i Skandinavien, Ark. f. Bot., Bd.
10, N:o 16, 1911, refererad i Sv. Bot. Tidskr., Bd. 5, H. 4, 1911) och dess
hufvudpunkter äro, att saltet i kusttrakten pa — de i regel xerofila och
dit lättransporterade — fjällväxterna verkar transpirationsnedsättande,
hvartill kommer, att fjällväxternas optimumtemperatur har ej öfverskrides.
Att säkerligen en del andra faktorer spela en ej obetydlig roll härvid-
lag är odisputabelt. Hvad särskildt Andön beträffar äro de lokaler, där
fjällväxterna bäst trifvas, ofta täckta af snäckskal — myllagret synner-
ligen tunnt och eventuellt förekommande koksalt lätt urlakad — en
analys af hemförda jordprof komma med visshet att gifva till resultat
en afsevärd kalkmängd, och med kännedomen af det stora antalet fjäll-
växter, som antingen äro kalkbundna eller kalkälskande, kan man cj
undgå att häri se en af förklaringsgrunderna till den frappant stora
fjällväxtförekomsten längt ute i hafsbandet. Särskildt den rikliga före-
komsten af Dryas-associationer tyder härpä, men ä andra sidan är ej
att förglömma, det kalkens direkta betydelse härvidlag ingalunda är klar-
lagd; sä uppträda vissa arter än som kalkälskande än som indifferenta,
i detta afseende t. ex. Alchemilla alpina. Om än problemet sålunda ej
kan anses utredt, råder intet tvifvel om, att fjällväxterna i re gel gynnas
af å växtorten befintlig kalk, bl. a. peka förhållandena å Andön därhän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
