Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Floristiska anteckningar från trakten kring Torne träsk
och ett par platser i Norges Nordland.
Publicerandet af följande växtlokaler från Torne-träsk-området sker
närmast med tanke på NILS SYLVÉNS uppsats i Sv. Bot. Tidskrift Bd. 8,
H. 1 (1914), till hvilken föreliggande förteckning, i hvad den berör Torne
träsk, endast är att anse som ett supplement. I SYLVÉNS uppsats finner
man förteckning på den litteratur, som kommit till stånd öfver Torne-
träskfloran efter riksgränsbanans byggnad; och han påpekar, att vår
kännedom om denna i hög grad ökats genom järnvägens öppnande.
Sålunda utgöra nu områdena kring Torne träsk och Kiruna kanske
de bäst undersökta, floristiskt sedt, i Lappland. Emellertid är nu fara
för handen, att genom de omotiverade nationalparksdekreten floristens —
jämväl växtbiologens och växtfysiologens — arbete för framtiden kom-
mer att hindras vid Torne träsk. Framför allt är att befara, att de för
kännedomen om vårt lands flora så viktiga artlistorna komma att blifva
sparsamma, för så vidt det gäller trakten kring Torne träsk; detta är
hufvudskälet till, att jag publicerar föreliggande fragmentariska anteck-
ningar, hvilka i regel kommit till stånd rent tillfälligtvis, i det jag haft
uppmärksamheten riktad på andra botaniska förhållanden; i någon mån
torde de dock komplettera de förut befintliga uppgifterna. Mina iakt-
tagelser datera sig från åren: 1909, 1910 och 1912, särskildt från mina
besök vid Torne träsk under det sistnämnda.
Under ganska egendomliga förhållanden har frågan om den roll, de
kulturtransporterade arterna spela i områdets växtformationer, fått ett
allmänt intresse. Belysande i denna punkt är det nuvarande tillståndet
à den gamla materialvägen mellan Abiskojokk och Björkliden. — SONDEN
(Ant. om floran inom Tornejaureområdet, Sv. Bot. Tidskr. 1907) upptager
för denna, 6 år efter banbyggnaden, ett betydligt antal »ruderat»-arter —
en hel del af dessa naturligtvis blott uppträdande i enstaka exemplar —
men efter ytterligare 6 år har vegetationen här nästan återtagit sin ur-
sprungliga karaktär, och knappt ett halft dussin anthropokora arter finnas
kvar i nämnvärd individrikedom; jag har af antydd anledning nedan
medtagit dessa, trots de förut äro kända för lokalen. — I detta sam-
manhang är att nämna, att jag här, liksom förut, om arter af ifråga-
varande natur användt beteckningen anthropokor, i stället för den
äldre, på grund af mängtydigheten fullkomligt intetsägande »ruderat»
(jmfr. H. G. SIMMONS utredning: Om hemerofila växter, Bot. Not. 1910).
+ *
I anslutning till de knapphändiga anteckningarna från Torne Lapp-
mark framlägger jag här några artlistor från Norges Nordlands amt.
De härstamma dels från Andön, den nordyttersta af Lofotenöarna, 69?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
