Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
uppger GUNNAR ANDERSSON — efter meddelanden lämnade af E. J.
S. LINNARSSON — gråalen på tal om detta område endast från
Forsvik i Undenäs (äfven Bottensjön vid Rödesund). RupBERG
nämner 1902 dessutom Tived, men utan att uppgifva någon viss
lokal. Enligt mina iakttagelser finnes gråalen inom Undenäs ej
sällsynt utmed Vettern, hvarest jag iakttagit den i mer och mindre
kraftiga bestånd vid Igelbäcken, Glättenäs, Sörhamn, Bocksjö, Gran-
vik, Bölet, Perstorp och Rissnäset (se kartan 1); särskildt vid Glätte-
näs och Sörhamn uppträder den tämligen rikligt i små täta, dunge-
artade bestånd å ängsmarker bakom den egentliga strandlinjen, vid
Perstorp och Rissnäset åter växer den mera som enstaka buskar
uteslutande å själfva stranden i vattnets omedelbara närhet. I de
inre delarne af samma socken. däremot synes gråalen nästan full-
ständigt saknas. Några få individ, som växa å Vikens strand vid
Lilla Björstorp, äro högst sannolikt planterade. Emellertid kan intet
tvifvel råda därom, att tvenne omkring 20—25 år gamla gräalar,
som förliden sommar visades mig i en hage väster om landsvägen
nära gården Fäbrona, äro fullt vilda. I Tived har jag sett gråal
blott en gång, nämligen vid Bosjötorp, hvarest den 1913 förekom
i ett 20-tal buskar och smärre träd å en liten kulle nära Bosjön.
Riktigt väl synes gråalen trifvas endast utmed Vettern, hvarest den
dock på grund af den starkt kuperade terrängens beskaffenhet blott
långsamt förmår öka sitt utbredningsområde. Vid Bosjötorp funnos
visserligen talrika ungplantor, men de äldre individen företedde
med sina många döda grenar tydliga tecken till vantrefnad, hvilket
möjligen hade sin orsak i lokalens beskaffenhet; äfven de båda
alarne vid Fäbrona hade erhållit en mindre förmånlig, synbarligen
alltför torr växtplats, och trots att fruktställningar utbildats under
de föregående åren kunde här inga ungplantor uppletas. — Grå-
alens ringa utbredning och sparsamma förekomst i nordöstra Väster-
götland liksom i södra Nerike, jämförd med dess relativt stora fre-
kvens längre söderut ända till gränsen mot Småland, ådagalägger
tydligt, att Tiveden en gång måste ha utgjort ett kraftigt hinder för
gråalen vid dess framryckning 1 sydlig riktning.
Vidare är i detta sammanhang att omnämna en märklig före-
komst af bok (Fagus silvatica) i Undenäs. Ungefär 4 kilometer
nordväst om Undenäs kyrka å en skogklädd, tämligen hög ås
ligger en gård, som heter Hovet, hvarifrån man har en präktig
utsikt öfver den omgifvande, äkta nordiskt natursköna trakten.
Här residerade en gång en naturlig dotter till konung ERIK XIV,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
