Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
CONSTANTIA ERIKSDOTTER, som blef gift med en hög militär vid
namn FRANKELIN, hvilken fått sin sista hvilostad å Undenäs kyrkogård
(ARON ÖMAN, 22). År 1595 erhöll hon af sin farbror, hertig KARL
af Södermanland, till hvilkens hertigdöme äfven den nordöstra
delen af Västergötland hörde, flera hemman i Undenäs, bland andra
detta, som sannolikt senare kallades Hovet, och där hon åtminstone
tidvis haft sin bostad. Huruvida det nu varit denna CONSTANTIA
ERIKSDOTTER själf eller någon af hennes ättlingar, som intresserat
sig för hortikultur eller kanske riktigare odling af medicinalväxter,
är väl numera ej lätt att utröna. Visst är emellertid, att i det
omedelbara grannskapet af den ursprungliga, för länge sedan
spolierade gården träffas ännu några växter, som omöjligen kunna
vara inhemska på platsen, utan tydligtvis från början ha odlats
och sedan fórvildats. Dessa växter, hvilka sålunda vittna om en
numera försvunnen trädgård, äro kalmusrot (Acorus Calamus)
hvarpå där fortfarande i en liten damm är god tillgång, vidare
spansk körfvel eller sötkörfvel (Myrrhis odorata) samt en hvit-
blommig benvälla (Symphytum officinale f. ochroleucum). Men
utom dessa växter hyser Hovet i de närbelägna ängarne en stor
myckenhet bokar — flere hundra — delvis af väldiga dimensioner
och uppenbarligen af hög älder. Enligt hvad traditionen i trakten
lärer, går dessa bokars historia också tillbaka till den lid, dä
CONSTANTIA ERIKSDOTTER härstädes förde spiran. Härmed må nu
vara huru som helst, högst sannolikt är det dock, att boken ej är
ursprunglig här utan blifvit införd; sedermera har den trifts så bra,
att den sedan långt tillbaka årligen sätter frukt och förökas genom
groddplantor.
Lämna vi tillsvidare träden för att i stället mönstra områdets
viktigare och mera anmärkningsvärda buskar, så möter oss först
och främst hasseln, som inom bägge socknarne är helt vanlig.
Andra allmänt uppträdande hängeväxter äro några arter Salix,
nämligen jolsterpilen (S. pentandra), tvenne gräviden (S. cinerea
och S. aurita), svartvidet (S. nigricans), krypvidet (S. repens)
samt porsen (Myrica Gale). I sällskap med den sistnämnda före-
kommer ytterst allmänt i de talrikt förefintliga kärren och mossarne
skvattram (Ledum palustre). Likasa ar brakved (Rhamnus Fran-
gula) ganska vanlig — under det att vägtorn (Rh. cathartica) full-
ständigt saknas. Af Rosacéerna äro tvenne Rubus-arter ganska all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
