Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
upplåtits till betning och som nu håller på att öfvergå till hagmark.
Ingenting synes under sådana förhållanden motsäga den möjlig-
heten, att murgrönan å den säkerligen förut trädlösa kullen kan
ha förefunnits sedan lång tid tillbaka. I hvarje fall erbjuder dess
förekomst här mycket stort intresse. Närmast kända lokal för
Hedera Helix är Omberg på andra sidan Vettern (3 mils afständ).
I Västergötland är vild murgröna en stor sällsynthet och särskildt
är att märka, att den, såvidt bekant, fullständigt saknas i landska-
pets östra del, för hvilken alltså Bölet blir den åtminstone hittills
enda kända lokalen. För hela provinsen uppgifver RUDBERG blott
7 växtställen, af hvilka de båda nordligaste ligga i Björsäter och
Lugnås, sydväst om Mariestad och närmare 6 mil fågelvägen från
Bölet. En del gamla uppgifter om Hedera å Billingen (hvarifrån
den sedermera försvunnit), Halleberg etc. i förening med den nu-
varande utbredningen synas tala ganska bestämdt för, att mur-
grönans förekomst inom landskapet ursprungligen varit bunden
uteslutande vid silurbergen.
Ännu en inom ifrågavarande område högst ovanlig buske är att
anteckna från Bölet, nämligen Cornus sanguinea. Denna upptäcktes
först förliden sommar, då jag under den sista af mina exkursioner
därstädes helt oförmodadt påträffade trenne buskar — två medel-
stora och en mindre — i grannskapet af Ängagärdet. De växte i
omedelbar närhet af hvarandra och skyddades dels af en gärdes-
gård, dels af andra buskar, som skymde dem, så att de ej voro
lätta att se. Liksom murgrönan förekommer benkornellen 1 Väster-
götland hufvudsakligen inom silurtrakterna; i norra delen af land-
skapet är den hittills känd endast från Hassle, som bildar en af
punkterna på dess nordgräns i vårt land.
Hvad örtvegetationen angår har den i allmänhet en mera mager
än rik prägel, en naturlig följd af den förut antydda, merendels
karga jordmånen. Särskildt i skogarne och hagmarkerna möter en
oftast skäligen fattig och enformig flora. Dock finnas här och hvar
ängsområden, där växtligheten på ett för ögat behagligt sätt bryter
af mot den gängse enformigheten. Dessa lokaliteter sammanfalla
vanligen med förekomsten af ädla löfträd, så att där dessa uppträda
i någon större mängd plägar ängens flora äfven hvad örtvegetationen
angår vara bättre utvecklad. Främst bland dessa ängsområden äro
då att nämna dem kring Bölets numera ej längre bearbetade gruf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
