Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
BLomavist (Svensk Bot. Tidskr. Bd. 7, 1913, s. 363—366) påträffats angripen
af Cuscuta vid Färjestaden pä Öland.
Äfven den andra värdplantan pä ofvannämnda lokal, Prunus spinosa,
är sällsynt som värdväxt. Jämför med ofvan citerade uppsats och PLEI-
JELS meddelande i Svensk Bot. Tidskr. Bd 10, 1916, s. 76!
Såsom värdväxter för Cuscuta europea torde nu i vårt land ha an-
- träffats 153 arter fördelade pa 45 familjer (enl. WiTrTROCK: Svensk Bot.
Tidskr. Bd 3, 1909 samt BLOMQVIST 1. c. och PLEIJEL 1. c.)
Kurt Falck.
Preparering af Campanula och Picea för herbariet.
Pressar man Campanula-arter på vanligt sätt, så ändra som bekant
blommorna färg helt eller delvis och bli färglösa eller fläckiga. Detsamma
är förhållandet med flera andra blå blommor. Man har ansett denna
färgförändring bero på färgämnets sönderdelning eller reduktion, men att
så icke är förhållandet, ha WILLSTÄTTER och EVEREST nyligen visat!.
Enligt dessa författare öfvergår bläklintblommans färgämne, cyaninet. ge-
nom isomerisering lätt till en färglös modifikation. Äfven den röda mo
difikationen af detta färgämne (en förening af cyaninet med en växtsyra),
som finnes i trädgärdarnas röda blåklint och som är orsaken till törn:
rosens färg, affärgas lätt. Uppkomsten af det färglösa derivatet kan
emellertid förhindras, genom att tillsätta klornatrium eller natriumnitrat
till farglosningen. Bläklockans färgämne synes ej vara undersökt af
WILLSTÄTTER, men troligen är det äfven här cyanin, som förorsakar fär-
gen och som så lätt förbleknar. Ty äfven blåklockans färg kan konser-
veras genom inverkan af klornatrium.
Ett försök, som jag gjort att enligt denna princip torka Campanula
med bibehållen färg, lyckades förträffligt. Som försöksobjekt användes
blommor af den som ampelväxt ofta odlade C. Mayi, som mycket lätt
förlora färgen. Blommorna lades mellan två skrifpappersblad och torka-
-des i vàxtpress på vanligt sätt. Under och ofvanpa några af blommorna
siktades med en fin sikt (siktduk) fint pulvriseradt, kemiskt rent klor-
natrium. När blommorna efter några dagar togos ur pressen och voro
torra, visade det sig, att medan de osaltade blommorna voro alldeles
färglösa eller gulaktiga, de saltade däremot fullkomligt hade bibehållit sin
vackra blå färg. Saltpartiklarna kunde lätt aflägsnas med en pensel.
Vanligt koksalt är kanske ej så användbart, emedan det fuktar och ba-
kar ihop sig, beroende på förorening af andra, hygroskopiska natrium-
och magnesiumsalter. De bläklockor (C. Mayi), som på detta sätt pressa-
des hösten 1915, ha ännu (juni 1916) sin naturliga färg kvar oförändrad.
! R. WILLSTÄTTER und A. E. Everest, Über den Farbstoff der Kornblume, p. 194
(Justus Liebigs Annalen der Chemie, Bd. 401, 1913); A. Bernron, Något om väx-
ternas röda och bläa färgämnen (Popul. Naturvet. Revy, 1915, p. 229), Willstätters
forskningar öfver växternas anthocyan (Svensk Kem. Tidskr. 1916, h. 2, 3).
Svensk Botanisk Tidskrift 1916. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
