Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u u ee
369
pä den stora svärigheten att se apothecierna, som i färg alldeles likna
bälen. I Slottsskogen vid Göteborg har jag funnit ett fertilt exem-
plar på kastanj, i Kållereds s:n några fa på stengärdesgärd och i
Dragsmark en hel mängd på askstam. Det största exemplaret
därifrån räknade 20 frukter, af hvilka 14 på en yta af mindre än
2 kvem., ett apothecium uppnådde drygt 4 mm:s diameter.
Jag har insamlat arten äfven i Värmland samt i Kalls s:n i
Jämtland, 400 m. ö. h. på sälg, sten och gärdesgård, dock endast
steril.
P. fuliginosa (Fr.) Nyl. trifves bäst på lodräta sidor af berg och
stenar, vare sig de äro beskuggade eller ej, dock finner man den
mera sällan på nordsidan. Den träffas för öfrigt insprängd bland
andra lafvar i ringa individantal på nästan hvarje klippa från
bergens toppar och ned till Leconara atra-bältet vid stranden. Den
är väl också den enda Parmelia, som man kan träffa på öfverlutorna
med deras egendomliga vegetation. Ej så sällan har jag i Drags-
mark träffat den på träd, såsom rönn, bok, sälg och ek, äfven
fertil.
Apothecier finner man mycket ofta på sten och vanligen i stort
antal. Jag har sett dem på så olika lokaler som lodyta af liten
sten i dikeskant bland alléträd (bål brungrön), på öfre ytan af
sten i exponeradt läge vid hafsstranden, båda i Dragsmark, och på
björk, stående vid stranden, Ljungskile, med full exposition mot
sydväst. Äfven nära Göteborg och österut i skogstrakten finnes den
mångenstädes, ej så sällan fertil.
P. fuliginosa (Fr.) Nyl. v. /aetevirens Flot. är utan gensägelse den
allmännaste af de bruna Parmelia-arterna på träd, såväl i Drags-
mark som kring Göteborg. Det finns väl knappt något trädslag,
på-hvilket den icke är anträffad, alltifrån gran till ask och björk.
Allmännast förekommer den på ek, ofta täckande stora delar af
stammen med sammanflytande exemplar. På träd med slät bark
bli individen gärna väl begränsade, mer eller mindre runda. Ett
sådant, ett jätteexemplar, mätte 12 x 14 cm. Laetevirens älskar stark
beskuggning och fuktighet, hvarför man oftast finner den vid eller
nära basen af träden, sävida inte träden själfva stä pä fuktigt ställe.
Dä kan man, säsom i en djup bäckdal i Dragsmark, finna exem-
plar efter exemplar upp efter trädens stammar till flere meters höjd.
Pä ätskilliga lokaler har jag träffat den pä sten, vanligen under
starkt skuggande träd. Därvid förekommer ocksä, att arlen icke
längre nu ätminstone finnes kvar pä närstäende träd, hvarför man
Svensk Botanisk Tidskrift 1916. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
