Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
lokal, på ett starkt ornitokoprogent påverkadt granitblock vid stranden
i Löt socken på Ölands ostkust. Fyndet är i korthet omnämndt
af lektor G. O. MALME i Sv. Bot. Tidskr. 1916 p. 86. Sedermera
har jag anträffat arten såväl på flera ställen på Ölands ostkust
(Kapelludden i Bredsättra s:n och Tjusby i Gärdslösa s:n) som på
ön Jungfrun i Kalmarsund och senast på sydsidan af Sandön i
Djurö s:n i Stockholms skärgård.! Öfverallt uppträdde den på
öfversidan af starkt ornitokoprogena block i strändernas nedre
stormbälte, än ensam associationsbildande, än tillsammans med
Xanihoria parietina (L.) Th. Fr., Caloplaca scopularis Nyl., Physcia
subobscura Nyl., Rinodina demissa (Floerk.) Arn., Lecanora prose-
choidiza Nyl., L. quartzina Nyl. m. fl. af det nedre stormbältets
vanliga arter.
Till utseendet företer C. granulosa en viss likhet med den i vära
hafsklippors stormbälte allmänna C. scopularis Nyl. (C. murorum
f. scopulorum Th. Fr., Lich. Scand. p. 171 pr. maj. p). Liksom
hos denna är bålen tätt tilltryckt underlaget, med tydligt begràn-
sade, smala, jämnbreda, mycket tättställda flikar, som mycket regel-
bundet stråla ut från centrum. Hos C. granulosa blir emellertid
bålen betydligt större än hos C. scopularis, och genom att de cen-
trala delarna dö ut, medan de perifera fortsätta att växa, får den
ofta ett om Parmelia centrifuga (L.) Ach. erinrande växtsätt. Men
framför allt skiljes den mycket lätt från såväl C. scopularis som
alla andra svenska Gasparrinia-arter genom de korta isidier, som
alltid täcka åtminstone bålens inre delar och ge de den ett högst
karaktäristiskt grynigt utseende. Som hos de flesta starkt isidiösa
lafvar äro apothecier ytterligt sällsynta; något fertilt skandinaviskt
exemplar har jag ej sett.
Efter allt att döma är C. granulosa ingalunda sällsynt vid våra
kuster. Vid alla de tre delar af vår ostkust, som jag varit i till-
fälle att besöka, har jag funnit den. I Finland har HÄYRÉN [Landveg.
und Flora der Meeresfelsen von Tvärminne (1914) p. 93] funnit den
utgöra en karaktäristisk beståndsdel i den nyländska skärgårdens
fågeltoppsvegetation. Från Norge har jag i Upsala-museet påträffat
tre exemplar af arten, från Sandskjaer vid Vadsöe (TH. M. FRIES
1857), Karlsö norr om Tromsö (A. J. MALMGREN 1861), samt Bosekop,
>In saxis juxta mare» (J. E. ZETTERSTEDT 1868), alla af Tu. M. FRIES
bestämda till C. murorum f. scopulorum. I Syd- och Mellaneuropa,
* Senare har jag funnit den på ett stort antal öar i Stockholms yttre skärgård,
där den förefaller att ganska regelbundet ingå i stormbältets fågeltoppsvegetation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
