Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
lagicum, protococcoidéer, Tabellaria flocculosa var. pelagicum jämte
de öfriga kosmopolitiska diatomeerna, av myxofycéer Anabena
Lemmermanni men denna senare mycket underordnad i växtfysiogno-
miskt afseende. Hela associationen var säledes betydligt fylligare
än i Sandasjön och Gömmaren med tydlig riktning mot den brittiska.
HUITFELDT-KAAs, som undersökt en stor del norska sjöar, har
kunnat indela dessa (06, p. 90) i två grupper, myxofycésjóar och
chlorofycésjöar, de förra grunda låglandssjöar med ringa tillopp,
kvantitativt rika på fytoplankton, särskilt myxofyceer (Anabena),
de senare äro de djupa bergssjöarna med fattigt plankton af mest
gröna alger, och motsvarande fattigdom eller fullständig brist på
myxofycéer.
Af norska myxofycésjöar nämner HvurirrFELDT-Kaas (p. 90) blott
åtta, och af dessa är det blott en, som kan jämföras med de baltiska
sjöarna, under det att de öfriga i denna grupp, jämte myxofycéerna,
hvilka aldrig uppträda i sådan myckenhet, att de gifva anledning
till vegetationsfärgning, härbärgera gröna alger i lika hög frekvens.
Denna indelning gäller äfven för Sverige. Redan 1900 har La-
GERHEIM påpekat, att mellan-svenska alpina och subalpina sjöar
nästan sakna myxofycéer, under det att desmidiéer förekomma rela-
tivt talrikt. BorGE meddelade 1900 utom den typiskt baltiska
Walloxen äfven några klorofycésjöar, såsom Bodarnesjön, och i LEM-
MERMANNS arbeten öfver svenskt plankton (03, 04) finnes många
exempel å bägge grupperna.
HvITFELDT-KAAs har ej närmare sökt orsaken till själfva grund-
skillnaden: myxofycéernas eller de gröna algernas dominans i asso-
ciationerna, utan nöjt sig med att framhålla de faktorer i bäckenet
och dräneringen, hvilka inverka bestämmande på den totala plankton-
kvantiteten.
För ett dylikt försök torde dock tiden nu vara mogen. En jäm-
förelse mellan de bägge typerna i Södertörn, där berggrund, klimat
och alla faktorer äro desamma och sjöarna ligga nästan sida vid
sida, bör kunna lämna vissa upplysningar. Gömmaren och Sanda-
sjön (Klorofycésjöar): höjd öfver hafvet respektive c. 45 och 26 m,
klippbäcken med sten eller mossestränder, nederbördsområdet be-
växt med barrskog och föga bebyggdt.
Drefviken, Magelungen, Örlången m. fl. (Myxofycésjöar): höjd öfver
hafvet 20—21 m, utom klippstränder längsluttande, vassiga ler-
stränder, rik bebyggelse och odling vid stränderna och inom neder-
bordsområdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
