Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Det är klart, att de naturliga faktorerna i och omkring sjöarna
i och för sig ej spela nägon utslagsgivande roll, ej heller en ringa
skillnad i temperatur, utan det är omgifningarna indirekt, d. v. s.
i den mån de gynna bebyggelse och odling. Kulturen inverkar i
och för sig i allmänhet obetydligt, men i plankton-biologiskt af-
seende genomgripande, på sjövattnets kemiska beskaffenhet genom
affallsprodukter i afloppsvattnet från boningshus och stallar samt
vid nederbörd äfven utlakningsvatten från den gödslade åkerjorden.
Dessa kväfvehaltiga affallsprodukter gynna särskildt myxofycéerna
och skapa därigenom betingelserna för en association af baltisk typ.
Att myxofycéerna verkligen gynnas af föroreningar 1 vattnet har
påpekats af flera forskare. Redan APSTEIN upptager bland bestäm-
mande yttre faktorer sjöfägelrikedomen. LAUTERBORN framställer
myxofycésamhället som ett saprobium, en sjöarnas kulturformation.
W. och G. S. West (12) sätta plantonkvantiteten och rikedomen
pa diatoméer i förbindelse med fóroreningen. Korkwirz (09, 14)
sätter afgjordt massutvecklingen af Oscillatoria Agardhü och dia-
toméer i Lietzensee i beroende af de förruttnelseprodukter, som
löstes i vattnet vid sjöns totala uppmuddring. LAUTERBORN har
tydligen haft att göra med idel mer eller mindre förorenade sjöar,
under det att West haft för rena eller obetydligt förorenade sjöar till
material för att draga slutsatser om sambandet mellan klorofycé-
och myxofycésjóar. WESENBERG-LUND har (12) äfven satt mass-
uppträdandet af Aphanizomenon flos aque i Furesö i förbindelse med
de massor af afloppsvatten, som de nybyggda samhällena kring sjön
tillföra densamma, men anser, att föroreningen ger möjligheter för
en stegring af temperaturen, som i sin ordning möjliggjort en hög-
produktion af Aphanizomenon.
Sjöar med rik bebyggelse bli förorenade. Den viktigaste mot-
verkande faktorn är liflig omsättning af vattnet och stort djup, d. v. s.
stor volym i förhållande till omkretsen, hvilket HUITFELDT-KAAS
fastslagit i norska sjöar. De nu undersökta baltiska sjöarna äro
belägna i gamla kulturbygder (Danmark, Holstein och Sydsverige),
de äro i allmänhet grunda med långsam omsättning och uppvärmas
i regeln starkt om sommaren, hvilket senare skall visas är af be-
tydelse. Sjöar med obetydlig eller ingen bebyggelse äro i regel för
kulturen ogästvänliga bergsjöar, vanligen djupa och belägna i neder-
bördsrika områden. De matas af nalurvatten från skogsmark och
mossmark, således fattigt på kvävehaltiga ämnen. Typiska dylika
sjöar äro de brittiska, de norska och svenska höglandssjöar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
