Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
funna dar (VırıEevx). Likaså i Alpernas högt belägna sjöar äro
desmidiéer talrika (se t. ex. HuBER), ehuru ej de för den kaledoniska
formationen karaktäristiska, de lägre alpsjöarna däremot äro för-
orenade; de äro ju genom sitt sen gammalt karaktäristiska »Bur-
gunderblut» rent af klassiska lokaler för vattenblomning. .
De afrikanska sjöarna, som visat sig innehålla ett rikt klorofycé-
plankton med en stor mängd endemiska former af desmidiéer och
protococcoidéer, bilda kanske exempel på en med den kaledoniska
parallell formation. Orsaken till klorofycérikedomen är här den-
samma, nämligen vattnets renhet; trots att temperaturen är mycket
gynnsam för myxofycéerna, komma inga täckande myxofycémaxima
till stånd.
Starkt skymmande flytbladsväxter, t. ex. Lemna kunna spela sam-
ma ljussvältande roll som ett myxofycétäcke, det är en erfarenhet,
som hydrobiologerna ofta göra angående skillnaden mellan fyto-
planktonbristen i Lemna-täckta dammar och klorofycerikedomen
i dammar med relatift öppen yta.
LITTERATURFÖRTECKNING.
APSTEIN, C. Das Süsswasserplankton. 1896.
BORGE, O. Schwedisches süsswasserplankton. Bot. Not. 1900.
—»—. Beiträge zur Algenflora Schwedens 2. Die Algenflora um den
Torneträsk-See in Schwedisch-Lappland. Bot. Not. 1913.
CLEVE, ASTRID, Notes on the plankton of some lakes in Lule Lappmark,
Sweden. Ofvers. K. Vet. Ak. Förh. 1899.
HUITFELDT-KAAs, H. Planktonundersggelser i Norske vande. Christiania
1906.
HUBER, G. Das Phytoplankton der Berninaseen. Engler’s bot. Jahrb. 1912.
KoLKwitz, R. Über die Planktonproduktion der Gewässer, erläutert an
Oscillatoria Agardhii Gom. Landwirtschaftliche Jahrbücher 1909.
—»—. Uber die Ursachen der Planktonentwicklung im Lietzensee. Ber.
Deutsch. Bot. Ges. 1914.
KoLkwitz, R. und Marsson, M. Ökologie der pflanzlichen Saprobien.
Ibid. 1908.
LAGERHEIM, G. Beiträge zur Flora der Bären-Insel 2. Vegetabilisches
Süsswasserplankton aus der Bären-Insel. Bih. K. Sv. Vet. Ak. Handl.
1900.
LAUTERBORN, R. Die Vegetation des Ober-Rheins. Verh. Naturhist.-Mediz.
Ver. Heidelberg 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
