Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
äfven bekräftas i senare arbeten. Geranium sanguineum, som af
ANDERSSON uppges med nordgräns i Medelpad, har enligt COLLINDER
ej återfunnits under de senaste 40 åren därstädes, hvarför f. n.
dess nordgräns bör förläggas till Gestrikland.
WisrRÓM uppräknar de flesta af de ofvannämnda växterna en-
ligt uppgifter af H. W. ARNELL och järnvägstjänstemannen S. SvED-
BERG. Om den senares fynd af Mulgedium sibiricum i Järbo har
redan A. HEINTZE i Bot. Not. 1909 uttalat sina tvifvelsmäl. Det-
samma gäller nog om några andra af hans uppgifter, såsom t. ex.
af Taxus’ förekomst vid Grinduga. Han har troligen endast refere-
rat de gamla fynden af R. HARTMAN. Vid ett besök tillsammans
med honom kunde hvarken vi finna den eller visste folket i trak-
ten af densamma.
Trots den starka reduktion, som måst vidtagas med de förutva-
varande uppgifterna, återstå dock ännu så många arter, att man ej
kan förneka tillvaron af ett par synnerligen markerade växtgeogra-
fiska gränslinier inom Gestrikland. En sydlig, förlöpande i det inre
af landet efter Dalälfven, mot kusten med förskjutning åt norr, för-
orsakad utom af det milda kustklimatet till stor del äfven af mar-
kens rika kalkhalt, som gjort att särskildt i Gäflebukten, där silur-
kalken går i dagen, ett flertal sydliga växter ackumulerats. Ekens
upphörande, som i det inre af Gestrikland så skarpt gör sig gällan-
de vid Dalälfven, visar icke en så skarp gräns i östra Gestrikland.
Så saknas den t. ex. i Gäfleåns dalgång men förekommer ganska
rikligt i den nordligare belägna Testeboäns dalgång ett par mil
ofvan de fluvioglaciala aflagringarna mellan Strömsbro och Forsby.
Det ser ut, som om här jordmånen skulle spela den afgörande
rollen för ekens trifsel, i det att den uppenbart föredrager den fasta
moränmarken. Nya växter, som jag funnit upphöra inom ekregio-
nen i Gestrikland, äro Sium latifolium och Cardamine hirsuta, den
senare äfven med nordvästlig utbredning i Jämtland och Härjedalen.
En annan skarp växtgeografisk gräns kan dragas genom nord-
västra Gestrikland, där med ens ett högland af 300 meters höjd
reser sig öfver det endast 100 meter öfver hafvet belägna läglandet
nedanför. De nordliga växter, som här upphöra, äro Epilobium
Hornemanni, Mulgedium alpinum, Salix glauca, Poa caesia och Phleum
alpinum. Anmärkningsvärd är här saknaden af Cornus suecica, som
endast förekommer i nordöstra Gestrikland, samt den ringa frekven-
sen af Rubus arcticus. Däremot förekomma på vissa gynnade lo-
kaler en del sydliga växter. Från Järboåns dalgång är en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
