Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
rullstensgrus bestående stränder omöjliggöra hardt när på vissa om-
råden all Salix-växtlighet öfverhufvud eller erbjuda i lyckligaste fall
för densamma tydligen vida mindre lämpliga lokaler än söderut.
Men om också strändernas beskaffenhet härstädes är ägnad för-
svåra uppträdandet af Salices i allmänhet och särskildt de båda
nyssnämnda, mera fordrande arterna, så följer ju likväl icke med
nödvändighet däraf, att dessa senare måste vara fullständigt ute-
stängda. På flera ställen i Norra Finnskoga, t. ex: vid Höljes,
träffas dock smärre, lågt belägna strandpartier, som bilda underlag
för Salix-samhällen af varierande sammansättning — hufvudsak-
ligen S. nigricans och S. lapponum; och där grusiga strandslutt-
ningar finnas, hysa dessa å sina mera högtbelägna och sålunda
mindre vattendränkta nivåer, om ock rätt sparsamt, de vanliga grå-
videna Salix caprea, S. cinerea och S. aurita äfvensom S. pentandra
och ibland äfven S. depressa. Det skulle ju därför mycket väl lata
tänka sig, att åtminstone enstaka individ af S. daphnoides borde
kunna anträffas i sällskap med de nu uppräknade arterna och där
uthärda trots ståndortens mindre gynnsamma beskaffenhet. Så sy-
nes emellertid alldeles icke vara förhållandet. Vid intet enda till-
fälle har det lyckats mig härstädes upptäcka någon S. daphnoides
hvarken 1910 eller det följande året, då jag ånyo besökte Norra
Finnskoga och där under några dagar ännu en gång granskade älf-
stränderna upp till Båtstad. Och så vidt jag genom förfrågningar
och efterforskningar på olika håll kunnat finna, har arten hittills
icke blifvit konstaterad växande härstädes. Skulle möjligen, när
allt kommer omkring, den verkliga och riktiga förklaringen till, att
Salix daphneides saknas i denna del af Klarälfsomrädet, vara den,
att arten alls icke existerar i den inom Norge belägna dal-
gången och följaktligen aldrig inkommit till Värmland via Trysil-
älfven?
För att vinna närmare klarhet härutinnan beslöt jag sommaren
1914, då jag genomreste Österdalen i Norge på väg till Fjällnäs i
Härjedalen, att från Elverum företaga en Salix-exkursion till Trysil.
Visserligen gaf BLyTtTtTs »Norges Flora» mig ej någon speciell för-
hoppning, att jag här skulle finna den ifrågavarande pilarten. Om
Salix daphnoides uppgifves i detta arbete, att den »forekommer ved
Bredden af vore storre Elve i Landets sydostlige Dele, men ei alm.»;
inga af de därpå uppräknade lokalerna eller områdena tillhöra dock
Trysildalen. Då den emellertid enligt BLYTT är funnen i »@vre
Rendalen», som ligger omkring 5 mil väster om Trysil, och i Öster-
We nose
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
